Och historien upprepar sig

Slölyssnar på TVn där reprisen från fredagens frågesportprogram Vem vet mest pågår för fullt. Har svårt att koncentra mig. Hör frågorna genom ett töcken. 10 poäng historia. Allmänbildning har blåst iväg med höstvindar. Uthängda kläder på balkong har rasat ned från galge.

Jag vet inte mest. Jag tror det är höst. Det känns så. Historien har upprepat sig. Det jag fått höra ville jag inte tro på. Ville veta men ändå inte. Rädd för svaret. Ofrånkomligt. Nu har han berättat själv. Cancer.

Går ut på balkongen och tar in kläderna. Byter kanal. Stänger av. Funderar på allt han sa. Minnen flimrar. Den som vet mest - varför? Körteln gisslar 1 på 900. Per år. En vän i fjol och nu honom. Varför? Ingen svarar. Tårar rinner. Loggar ut. Stänger av. Packar väskan. Åker bort och stänger av. För att komma tillbaka.

..och jag kom tillbaka och åkte igen. Medan jag varit borta har jag funderat på vår sista samtal. Det var den 28 september och du var på väg att få besked om tid, längden på den tid du hade kvar. Vi befarade att det skulle vara 3 månader. Och så blev det, exakt på dagen. 28 december. Begravningen är i morgon. Jag kommer inte att vara där. Du var ensam och din sista önskan var att få dö ensam. Begravningar var det värsta du visste. Suss gott vännen, Du saknas mig.

Hunting days

Flyttat hem från kolonin. Trädgården och jag behöver gå in i dvala ett tag. En nödvändig skilsmässa om vi ska kunna mötas och växa sida vid sida nästa säsong. Rotar omkring i lägenhet no 1. Känns konstigt. Efter 132 dagar har hyresgäst no 2 packat sina prylar och dragit söderut i jakt på nya utmaningar. Skjutsade henne till tågstationen. Hej då, tack, hälsa mormor och tacka för älgsteken, vi hörs bla bla bla. Fortsätter rota runt. Hittar kvarglömda grejer. Mungobönor, ekologiskt rött råris och libanesiska favabönor. Hösten blir lång. Nya matrutiner, jagar nya utmaningar. Och recept. Hyresgäst nr 1 är på väg till min lägenhet no 2. Undrar just vad hon kommer att hitta som jag glömde kvar häromsistens...

Utställningsvila

Grattar gofisen frallan Albin som i helgen kammat hem ytterligare prisrosett. Denna gång på Svenska Dvärghundsklubben i Timrå då han sammlagt blev 2:a i unghundsklassen för hanar. Nu blir det ett långt utställningsuppehåll fram till påska och tid för mera lek med kissepolarn Nisse. Under tiden Albin tar rosettuppståndelsen med ro, stressar Vedklyfarn med tillhörande wife runt i diverse skrubbar och hästboxar med stigande ålders skitmocksslokande armar. Å hej å hå bland halm, dynga, trattkantareller och moppekörande grannars ålderskomplex...

Och åren går...

Som väntat blev det en mycket gemytlig kväll hemma hos May med Camelia och Canarianskan. Bedövade av utsökt god mat, dryck och sensommarens doftande bukett, fördes förtroeliga samtal om vad bra vi trots allt haft, och ännu har det, på livets hittills hårda seglats. Tidig kväll blev sen natt. Uppbrott i arla morgonstund bjöd på överaskning - Pöjk von Björk - ett mycket glatt återseende men att den lilla palten dragit iväg uppemot 1,75 och har taxikort har jag fortfarande svårt att smälta. Och åren går...

Globetrottande bag ladies

SMS från Kumlabruttorna;
- packar last-minute-bags för beachlife, drar den 1:a (Tunisien)

Jaha, och kan riktigt se framför mig gnällbältesbruttornas fullsmockade packning. Och en som redan hunnit packa upp sin bag är hyresgäst no 1 (Slovenien). Och att hyresgäst no 2 nog haft lite hurry skvallrar alla kvarliggande bags om här hemma i hallen;
- drar på söndag, åter den 30:e, ursäkta jag spillde på duken, ha det bäst (Spanien)

Ok, hasta la vista och medan jag fyller tvättkorgen plingar datorn till av inkommande mail. Cybersyrran Sippan på andra sidan viken har lite för många bekanta på besök i förhållande till dagar kvar att få ordning på sina och dögrävarn Berras trunkar;
- drar den 10:e, åter den 30:e, är du där då ? så titta förbi (Tunisien)

Hinner knappt läsa färdigt och ett mail från Marockanskan trillar in;
-hej, drar den 5:e, åter den 19:e (Tunisien)

Jaha, kul kul Bislemma! Knappa timmen efter anländer ett automatsvar från en server i Oslo. Kris-Tina;
- on businesstrip, back the 20th (Kreta & Italy)

Ciao, kalo taxidi och som lök på den berömda laxen mera pip - ett sms från Spanjorskan;

- äru hemma eller borta, haru lust å parta den 26:e ?.. sista chansen innan jag drar (Norge)

OK LADIES - reply;

I´VE GOT THE MESSAGE ! GÖR NU INGET SOM INTE JAG SKULLE HA GJORT OCH SE UPP FÖR KRAPOLA; - drar den 1:a, åter den 10:e, men this time, no time, for beach (svamp-tramp Frankrike & Schweiz)

hälsningar undertecknad

Surt sa tomten...

Vnterkräksjukan härjar igen, frostvarning på radion och rönnen dignar av bärklasar. Anar en bister vinter runt hörnet. Trädgårdsmöbler in, tomte ut...

Brassespray och björnfrossa

Medan Warhol som bäst färglägger wc och poolside i 32-graders värme, går man och quinna ur huse i jakten på optimala jaktupplevelser i det något svalare Svedala. Skördar kantareller och älgkött så det står härliga till. Undertecknad har varken tid med vare sig gulingar eller bruningar ty bråda grävartider råder innan frosten griper tag i den frodigt gröna svålen. Fast det är bara halva sanningen. Återstående 50 % beror på infunnen björnfrossa...

Fick ett mobilsamtal från hyresgäst no 1 uppe i det nordligaste norr igår. Där är myggen väck, har gaddat ihop sig i streck och dragit söderut. Shit, det är ju häråt! Och som ett brev med posten undrade idag hyresgäst no 2 (helt omedvetandes om no 1) om jag ville ha myggspray - från Brasilien! Tack och bock no 1 för kommande invasioninfo. Dito till no 2 för den så exotiska varan. Den kommer att pryda sin plats på den inglasade koloniverandan. Men jag gör nog bäst i att vända etiketten mot väggen. För dess budskap om "Family väck" är visserligen sant när det gäller undertecknads familjesituation men ämnar inte ta kål på några sådana konstellationer. Hit är alla välkomna på besök - gulingar och bruningar, utan eller med familj....

Goodbye summer, welcome spring

Lördagskvällens pirayaparty i koloniföreningens servicehus avlöpte över förväntan. Medan 36 glada kolonister klämde suringars rom mellan fjällbrynta tunnbröd och råa lökar, föll mörkret över nejden. Kväll blev natt och medan marshallers lågor brann ut kom de sista entusiasterna in i andra andningen och höll igång fram till 4-blecket, konstaterndes glatt att nog är det något alldeles speciellt med kolonilivet, ungefär som föreningssekreteraren Fjärren uttrycker det;

" - Jag åker hit för att möta mig själv".

Så sant som det är sagt och när vi nu stänger för säsongen och säger adjö till sommaren välkomnar vi i samma veva våren...

Reloadade fäjs

Tog nyss del av några messages från ökenland med budskap att president Blingbling fallit till föga och lättat på c*ns^ren. Till mångas glädje är det helt okey att reloada fäjsen igen. För hur länge är det ingen som vet. Men den som vet, den vet att riktigt helt okey är det inte...

Blinka lilla stjärna där...

Säger som Fylking – Äntligen! Det har blivit dags för Star Gazer - in my garden just nu ståtar orientliljan som jag är så fascinerad av. Sensommarens vackraste doftsmycke som trivs bäst med ansiktet i sol och fötterna i skugga…

Snygg patina

Medan jag läser om Michas recyclingfynd av bröllopsstass och TV-apparat kom ett samtal från Camelia - en hoppfull vädjan om jag, pga deras tidsbrist, möjligtvis kunde åta mig att åka iväg till kommunens reyclingplace och tömma allt som dottern Amelia proppat in i deras täckta släpvagn. Självfallet, nema problema....

Å vad fick mina blågrå iris skåda om inte en korgstol som i måhända många andras ögon sett sina bästa dagar. Jäpp, nu står den där in the backyard på kolonin och ska få åldras med värdighet bland vinbär och jordgubbs...

Lottens utvik

Gillar inte kedjebrev i vilken form det än må vara. Men det finns vissa undantag som det här nedan vidarebefodrat från Vedklyvarns hustru. Så håll till godo och gör som skrupelfria Lotten på bild - sprid lite glädje bland dina vänner! Gärna, ofta och mycket. Helst oväntat. Det är Lotten specialist på. Att hon är närking gör dessutom sitt till. Att hon med sina inneboende revyspelartalanger kvalificerar henne till Hjalmars galna syster, och ni anar resultatet. Att hon går med på att vika ut sig i min blogg, gör henne helt outstanding och en överlevare av rang...

Hur man upprätthåller galenskapen i livet:

1) Vid lunch, sitt i din parkerade bil med solglasögonen på. Peka påförbipasserande bilar med en hårtork. Se om de saktar in.

2) Sök dig själv via växeln. Försök INTE förställa din röst.

3) När någon ber dig om hjälp, Säg: jag delegerar!

4) Varje gång någon ber dig att göra något, fråga om de vill ha pommesfrites till det?

5) Ställ sophinken på skrivbordet med en lapp med texten: Inkorg

7) Häll koffeinfritt kaffe i kaffeautomaten i tre veckor. När alla har kommit över sitt koffeinberoende, byt till espresso.

8) I minnesfältet på alla dina inbetalda räkningar skriv: För sexuella tjänster.

9) Avsluta alla dina meningar med: 'I enlighet med profetian.'

10) Använd inte punkt

11) Så ofta som möjligt: hoppa istället för gå.

12) Fråga folk vilket kön de tillhör. Skratta hysteriskt när de har svarat.

13) Specificera att din drive-in order är för att 'ta med'.

14) Sjung med på Operan.

15) Gå på poesiafton och fråga varför dikten saknar rytm.

16) Häng myggnät runt ditt skrivbord. Spela band med djungelljud hela dagarna.

17) Fem dagar i förväg talar du om för dina vänner att du inte kan komma på deras fest för att du har huvudvärk.

18) Be dina arbetskamrater tilltala dig med ditt Gladiatorsnamn, RockHard, eller varför inte Snöret......

19) När pengarna kommer ut ur bankomaten, skrik 'Jag vann! Jag vann! Tredje gången denna vecka!!!'

Och det sista sättet att hålla uppe en lagom nivå av galenskap:

20) Skicka detta e-mail till alla i din adressbok, även om de har skickat det till dig eller uttryckligen bett dig att INTE skicka dem sådana här e-mail.

Figo & Soya

...fortsätter presentationen av fyrbenta kolonivänner. Cockern Figo har tagit semester från sin ordinarie bostadsadress i 08 och trivs med livet i det gröna till den mildra grad att han börjat ta promenader på egen hand i området. Till min stora glädje varje morgon...

Den lilla ettåriga tjejen Soya är en korsning mellan pudel och "lapha hatsu" eller hur nu än den rasen stavas. Även Soya trivs i grönskan och ser det som ett härligt avbrott från sitt jobb. Eh vad då jobb? Jäpp, Soya har nämligen till uppgift att vara sällskap åt gamlingar på ett ålderdomshem, som inte själv har möjlighet att vara ute och röra på sig. Till deras stora glädje och en uppgift som Soya haft sedan 3 månaders ålder..

Happy B to both of us...

Det kom ett vykort idag;

"Grattis på födelsedagen 9.8

Hoppas den blir jättekul med god mat och dryck. Skål och kippis, men inte så du får krapola.

Kram cybersyster och grävarn".

"Sippan&Berra" - love you ..tack för påminnelsen!

På tal om ålder, bredd och längd - det sägs att skinkorna hasar ned ca 13 cm under en levnad. Tittar mig i backspegeln och Oops..ser inte bättre ut än att mina nog kommer att ligga i nivå med knävecken vid typ 85...

Ovanstående bild är coulourful Warhols starka och långa ben. Medan mina fyller udda nu på lördag, fyller hennes jämna. So Happy B to both of us - skål, kippis, elzahdik!

I skärgårdsetablissemanget lär nog en och annan får känna av krapola. Här på kolonin blir det dock lugna gatan...

Long lonely nights...

Special message to Sivol;

Livet är inte de dagar som gått utan de dagar som komma skall...

...so quinna - Go for it!

Inte bara SJ...

En semestervikares försummelse på Landvetters flygplats reducerade snabbt en 8-dagars chartertur till 7. För samtliga passagerare...

Första ökennatten tillbringades på 11:e våningen...i Gothia Towers...vars samtlig personal med mycket kort varsel satte till alla klutar på kvällskvisten när två fullsmockade flygbussar anlände med mycket frustrerade resenärer...

14 timmar senare än beräknat konstaterades att vi i alla fall hade tur med vädret. Såväl i Götet, ovan alptopparna som resterande vistelse i ökenland...

"Hej Annika,

En liten hälsning för att tacka dig, för ditt trevliga brev och de vänliga orden om Hotel Gothia Towers personal. Det värmer alltid lite extra när våra gäster berömmer våra fina medarbetare och det är roligt att läsa att våra gäster trivs gott hos oss, något som betyder mycket för alla som arbetar med att göra Hotel Gothia Towers trivsamt. Jag ber att få framföra detta till alla vid vårt nästa personalmöte. Jag hoppas vi snart igen skall få nöjet att hälsa dig välkommen tillbaka till Göteborg och Hotel Gothia Towers. Mvh/Charlotte Hagström, Kvalitetsansvarig".

Hur det gick för semestervikarien? Tja, gissningsvis lär han nog vara utan jobb nu...

Har du pejl på läget? Säg NEJ till FRA!

Innebörden av att ha koll, att ha pejl på läget innebär olika saker beroende på vem som har det, varför man vill ha det, varför man har det och på vilket sett man gör för att få det. So what, vart vill jag komma? Den nu i media pågående debatten om FRA-lagen. OM du inte hittills satt dig in i vad det hela handlar om – gör det NU! OM du ändå inte bryr dig, rycker på axlarna och säger ”So what” - vänligen, orka läsa några rader till…

I korthet - det handlar om demokrati, rätt till att få göra sin röst hörd, att inte bli refuserad och stoppad. Vare sig det gäller muntligt via telefon, mobilt och/eller via e-post.…

Jag är ett exempel på en som hamnat i kläm av konsekvenserna när ett land avlyssnar och stoppar samtal såväl över mobilnät som internet. Att det förfallit sig så i mitt och andras bekanta fall just när det hände, har vi fått bekräftelse på, dels direkt på plats, dels i efterhand. Och det handlar INTE om som så vanligt förekommande överlastade telefonlinjer. För just vid de här aktuella tillfällena är det alldeles för mycket som talar emot. Tyvärr varken kan eller vill jag för tillfället lämna ut de källor som bekräftat att jag och andra är rätt ute i mina påståenden. Det är ingen av de jag tidigare nämnt här i bloggen. Nope. Det är dels tekniskt högt kunnigt insatta personer, dels ägarna av de lokala servrarna på plats …

Jag har av olika jobbanledningar 5 e-postadresser fördelat på 4 leverantörer. Sedan en tid tillbaka har jag i stort sett helt övergått till hotmailen (server i USA) pga minst avbrott och strul, 99,99 % = klockrent. Men så händer följande; sitter på hotell i utland och skickar och tar emot hotmail, både privata och sånt jag jobbat med som skulle iväg pga deadlines. Inga bilder, bara renodlade bilagor med text vars innehåll handlade om allt annat än det land jag för tillfället befann mig i. Helt utan intresse för någon annan än mottagaren. Inget politiskt vilket vilken myndighet som helst skulle kunna intyga bara de hade bemödat sig om att ha tagit en närmare titt. Tar själv emot e-post vars innehåll det ställs frågan i varför jag inte skickat och varför de fått flera dagar i efterskott? De ser alltså datumangivelsen på mailet, jag å min sida fattar noll, vad då, har ju skickat, ser att det under rubriken ligger i skickat och har inget felmeddelande, ej heller att det inte gått fram. Fattar noll, går över till Teliamailen och lika där…

Byter ställe, går in på ett internetcafé och samma procedur upprepar sig. Tebaks till hotellet och kommer i samspråk med turister som för dialoger om samma dilemma som mig. Ringer hem, sms:ar ber en kollega att gå in på min mail med mina inloggningsuppgifter och kolla den vägen istället. Nope. Det enda som ligger är andra grejer skickade /mottagna vid andra tillfällen. Nu börjar det blir jobbigt..alltså i form av att inte kunna lita på vad som faktiskt är skickat och mottaget i gamla Svedala. F-n, jobbgrejer måste jag kunna lita på komma fram, distansjobb via utland är med i kalkylen i valet av boendeform...

Mobilen. Har ett Teliamobilnummer, vid utomlandsvistelse byter jag till ett av det landets refillkort för att spara kostnader. På Telia talar jag in på mobilsvar, ber att inte folk ska lämna meddelande där utan söka mig på det utländska. I utlandet skiftar jag kort varannan dag för att kolla ev meddelanden och sms. Jag kollar och besvarar inkomna direkt. Vid användandet av såväl det som det utländska ekar det konstigt vid ett par tre samtal och det vid olika tillfällen. Får bekräftat att det gör så, när samtalen är avlyssnade…

Hemma i Svedala börjar en kund tappa tålamodet riktigt ordentligt, har ringt bägge numren, sms:at, mailat (på två av mina adresser) och jag hör inte av mig..trots återkommande muntliga och skriftliga påstötningar att jag nog borde insett för länge sedan att jag nog borde ha gjort så. Annan kund tror först är att jag råkat ut för någon form av olycka. Någonstans mittemellan där får kund 1 ett mail från mig varvid han nu tror nu att jag nonchalerat allt. Kund 2 inser att ingen olycka har hänt. Vid tidpunkten är jag fullständigt omedvetande om vad som pågår, sitter i hyrbil shoppar blomster och stora lerkrukor, ljuvligt varmt, solen skiner och livet leker…

Att myndigheter i det aktuella landet praktiserar viss censur har jag varit fullständigt medveten om. Men inte avlyssning och stopp av såväl mobil- som Internettrafik, tillfälligt genom slumpmässiga punktinsatser. Om avlyssning och stoppen gjort att mina samtal och mail helt försvunnit är ett frågetecken. Tack vare goda kundrelationer har jag inte mist mina framtida jobbuppdrag. Tack vare goda vänners tålamod och förståelse har jag även dem kvar men jag kommer aldrig lita på att det inte händer igen. Jag kommer aldrig vara 100 % säker att det jag mailar eller sms:ar helt och/eller delvis kommer fram – oavsett vilken leverantör jag än väljer. Inte så länge jag väljer att göra det i länder med skendemokrati, ej heller i länder med fullständig demokrati…

Jag älskar det landet, jag älskar Sverige. Jag vill vistas, bo och arbeta på distans i och från bägge de länderna. Till dess att den berömde Någon stoppar mig kommer jag att göra allt för att göra så - i alla länder. Om jag blir stoppad kommer jag att göra allt som står i min makt för att utifrån hjälpa de som är kvar, de som inte kan ta sig ut eller göra sin röst hörd. Genom att prata om det här i bloggen och genom alla andra tillgängliga kanaler, med vänner och bekanta. Och jag ber dig göra detsamma. Men jag säger definitivt NEJ till FRA. Och jag ber dig göra detsamma. Jag vill inte att våra bekanta i utlandet ska behöva råka ut för ovanstående bara för att Sverige inför den här formen av avlyssning, och de konsekvenser det kan föra med sig.

Rätta mig om jag har fel, måhända jag inte har 100 % pejl på läget men har för mig att det var Micha eller någon av hennes bloggkommentatorer som vid något tillfälle i år skrivit något om att rädda hungriga människor - farliga människor. Röst är makt, mat är makt, makt att få tillbaka kontrollen över sin egen situation. Ber härmed att få avsluta med - Ge människor deras röster tillbaka. Ge folk mat och nedrusta. NU.

Ett ps – träknosegubben på bilden är tillverkad av ”Troll-Yngve” Persson från min grannby Järvsö. Yngve lever tyvärr inte längre men jag hade förmån att lära känna honom i samband med turismutveckling. I unga år jobbade Yngve som lokchaffis och stod på barrikaderna för stoppandet av ligisters vandalism av tågvagnar med mycket gott resultat. På äldre dar jobbade han även som bussguide, turnerade med Lill-Babs och tillsammans var de ett radarpar som dragit åtskilligt tusentals besökare till deras älskade Jarsse. Namnet ”Troll-Yngve” kommer från att han tillverkade sina Jarsse-troll av trä som åtskilliga turister köpt. Pejling blev ett av hans sista alster, tillverkad 11 maj 2007, signerad och numrerad 267 och den fick jag vid vårt sista möte. Pejling bor i min kolonistuga. Sittandes i köksfönstret har han pejl på läget både inåt och utåt så att han kan hälsa alla mina gäster välkomna från alla håll. Vad våra små pratstunder handlar om i brasans sken kommer vi däremot att hålla för oss själva…

Jag och Flipper

Det är bara vi två, min bror och jag. Inga fler, vare sig kända eller av oss mindre okända. Mellan oss skiljer det 20 år. Jag är sladden, skulle egentligen bara ha varit en fläck på lakanet.…och helt olik honom på fler än ett sätt att jämföra med typ Biffen&Bananen, Ordning&Kaos, Spara&Slösa, you name it och vi är det. Pga åldersskillnaden och avståndet mellan våra bostadsorter har vi inte vuxit upp och umgåtts som syskon. Umgänget har varit väldigt sporadiskt ungefär som med vilken bekant som helst. Var och en har sitt typ, och ingen av oss vet nåt om den andres liv. Nästa år blir jag fifty, han sjuttio och mamma om hon fortfarande är still alive, 90…

För 3,5 år sedan började mammas ålder bli allt mer påtaglig; hemtjänst övergick snabbt i ålderdomshem. Mitt i allt elände och praktiska bestyr så har min bror och jag hittat varandra som syskon. Mindre mentala skillnader, mer gemenskap. Dessutom är vi fullständigt överens om att vi inte behöver tjafsa om det mamma lämnar efter sig den dan som nu närmar sig allt mer. Om hon går hädan före någon av oss. Inte om prylar, inte om pengar. Hade vi varit en eller ett par till som fallet är för många andra släkten, skulle det gissningsvis bli lite gnissel och gnöl i nåt hörn. Här kommer det inte att bli så. Och den som sen går bort först av oss två, tja med automatik får den andra ta över den andres tillgångar. Ingen av oss har eller kommer att få några barn. Nycklar till hus respektive lägenhet har vi redan bytt med varandra…

Först i våras invigde jag min bror om mitt innehav av kolonistuga. Den har jag haft som hemlis, så där i största allmänhet i fem år. Men så kan man och quinna ju inte hålla på i evighet så jag bad honom svänga in på området en dag och levererade upplysningen från bilen att det här du ser framför dig brorsan, det är ditt om det händer mig något. Reaktionen och responsen kom direkt; ”Nä män – vilken trevlig överraskning! Det må ja säga…”

Jag har en båt. Alltså jag har en kanot, eller rättare sagt hade, nu är den såld. Eller rättare sagt en kanadensare tror jag de heter. Att det fanns ytterligare båt visste jag inte. Nu vet jag det. Brorsan levererade sin hemlis i bilen. Jag kommer att bli med båt om min bror går bort före mig…

”Nä män brorsan, vilken överraskning, inte trodde jag DU var båtmänniska?” Naiv som jag var trodde jag min bror hade köpt nån liten plastbåt, typ praktisk modell för metfiske. Nu vet jag bättre. Jag fnittrade åt den komiska situationen och fortsatte; ”Å vart har jag den nånstans då?” Svar – jag hyr en plats i lokstallarna, den står på en trailer, nyckeln till trailern hänger vid köksalmanackan…

Det är i sådana lägen av man uttalade fakta quinna kan hålla sig för skratt. Länge. ”VAHH, å hur stor är trailern…å båten…antar att den ligger ovanpå?????????????????”

”Fyra och en halv. Det är en Flipper. Sök på internet så ser du vad du har.”
” Jaha..vasaru fyra och en halv…menar du METER!!!!!!!!! Och är DU ute på nätet???????????????”

Min bild av min brors liv och leverne har drastiskt förändrats. Jag gick in på nätet och försökte inse vad jag såg framför mig. Flipper är inte enbart lång i längd. Flipper är hög på höjd också. Dessutom försedd med vad båtfolk kallar för ruff. Man kan nog fiska från Flipper – tonfisk, haj och val och annat smått…meta abborre gå nog rätt bra det också men firrarna av den typen kommer att se ut som sardiner i storlek när de dras upp mot den relingen. Herrejiiiseeess; sjökort. Skepparexamen!!!. Inser att mitt och Flippers liv ihop kommer att gå i samma stil som TV-filmen Göta Kanal…

För ett par månader bekantade jag mig med Flipper, ovanpå trailern. Tyvärr hade jag ingen kamera med mig så ovanstående bild är plankad från nätet. Han är riktigt stilig. Men han är ingen han. Båtar är honor. Minns nu inte riktigt vilken tjej men för mig kommer den här båten alltid att vara en han och heta Flipper. Brorsans flinka händer har fixat ny klädsel på stolar, dragit ny el, fixat putsat och grejat med alla möjliga små detaljer. Jättefräsch, läckert...

Hmm. Skepparexamen, det lär quinna kunna fixa, jag har ju trots allt 15 år på mig att plugga. Hmm. Vid närmare eftertanke inte så dum idé faktiskt…att vid 65 dra iväg med första pensionsavin och Flipper längs Sveriges östkust, äntra Spanien norra kust och där ratta in på Canal du Medi och ploppa ut i sydfranska Montpellier för att sedan korsa den blå pölen med diverse strandhugg på Korsika, Sardinen och Sicilien ett par dagar för att sedan dra vidare mot målet ökenland. Fram till dess låter jag bloggen bli den sista hemlisen för min bror. Å andra sidan, skulle inte förvååååna mig om han redan är här och tjuvläser; ”Hej brorsan, vink, vink…

Il pleut...

Tror inte jag minns ett regn som varit så efterlängtat som det som nu faller. Ihärdigt, uppfriskande, vederkvickande. Det doftar gott ut bland blomster och blader. Inne i stugan är en värmande mysbrasa tänd. Sedan nattmörkret föll har dropparna fallit tätt, tätt. Rännilar söker sig långt ned i backen - jag behöver inte ägna kommande vecka åt timtals bevattning, ej heller gräsklippning enär klipparens vingar kladdar igen av blött gräs. När det blir dags då kommer det att gå undan. Tack vare Mr Packel-in-the-pool är nu multiclippen försedd med nytt luftfilter, ny förgasare och ny vackert röd flödarknapp. Heder åt manliga vänner som ställer upp i alla väder när quinna hamnat i tekniskt nödläge…

Heder åt andra manliga vänner som alltid har nåt på lager som quinna upptäcker sig behöva. Som till exempel Folkan i ökenland som hela tiden förser mig med diverse grönt, nåt praktiskt användbart av plast eller stål eller nåt värmande för inombords. Friggoliten - inte nog med att han är son till Vedklyvarparet, han är massa mark och bygg också. Har eget hus, egen mark, egen skog, bygger hus och bygger en hel del annat också. Som till exempel fina gärdsgårdar. Och fiskrök. En sån ska han få bygga åt mig i vinter. Enebuskkvist rökta fiskar på kolonin – fatta känslan!! Friggoliten har en massa prylar på lager. Eller rättare sagt hade. Jag tyckte inte att han ska ha ett staket liggandes på det viset det ligger nu, nedplockat, på hög, i kanten av en skogsdunge. Staket är till för att användas och så kommer det att bli. Staket har bytt ägare. Det är så där härligt grekturkökenlandskornbabyljusblått (färgstarka Warhol får rätta min kulörbenämning) som jag är så förtjust i...

I avvaktan på upphörande av regn, staketuppsättning och annat på att-göra-listan; Hitta billig biljett till ökenland!!!. Behöver snabbt som ögat komma hem dit nu för att i princiop bara vända på klack för att sen åka bort hem igen om jag överhuvudtaget ska kunna åka hem dit bort igen. Förresten billig – inkludera förgasaren, ett 80 meter långt färdigmålat staket i biljettpriset så blir summa summarum av den flighten en rejäl bargain. För hade jag inte varit borta här hemma så nu hade jag varit borta hemma längre bort till ungefärligt samma pris men då inte kommit över staketet…

Svar till nyfikne bloggaren Eva-Marie i Hoppes Hörna

Som svar till Eva-Maries inlägg i Hoppes Hörna;

Verkar jag leva ett spännade liv? Tjae, allt är ju relativt, typ gräset grönare på andra sidan typ. Men visst, jag är otroligt tacksam för att vakna varje morgon till en ny dag. Jag lever här och nu och möter dagen med Carpe punctum - fånga ögonblicket. Jag lever livet med alla mina sinnen för form, färg och fantasi. Ljud, doft, smaker, känslor, beröring. En livsnjutare av mentalt stora mått. Dessutom omgiven av spännande kreativa människor som livets alla korsvägar burit med sig. Somliga högst tillfälliga, andra mer permanent. Jag har flygit, farit och färdats åtskillliga sträckor. Fysiskt, mentalt och verbalt. Allt har och tar sin tid. Börjar så smått närma mig 50 och en tillbakablick i livets ryggsäck - ungdomsdrömmen om att vid pensionsåldern ha ett pörte där blå pöls saltstänkta vågor rullar in mot varm mjuk sand, har jag nu omsatt till verklighet. Många vänner och bekanta har den senaste tiden avlidit i allt för tidiga åldrar. Det är en starkt bidragande orsak till att jag strax före årsskiftet tog beslut om att göra verklighet av drömmen nu - inte sen, inte senare och definitivt inte så långt framåt som pensionsåldern. Hyr på obestämd tid. Här och nu. Att det blev just detta ökenland var ödet. Mer en slump än något långt från början planerat. Om det är och/eller blir permanent, på del-, halv- eller heltid behåller jag för mig själv...