Pärblast på livets rutchkana

Det anländer ett MMS från Nordinskan med ovanstående foto. Ett bevis på att de potatisar jag satte i min ökenlandsterrass i påskas, nu är på väg att knöla av sig. Blommorna på det lilla olivträdet i mitten har ramlat av och blottar nu smååååå svarta oliver knappt synliga på bilden.

Säger som Sissela i reklamen för "Vi hade i alla fall tur med vädret"; Ta vara på livet för snart går det utför med en väldig fart.

Små svarta oliver och pärblast. Det är lycka på livets rutchkana...

..jag vill ha en italienare

Kan inte sova. De e mycket nu, på alla håll och kanter. Blundjohn var hit och vände men insåg att det inte var någon idé. Tankarna far kors och tvärs. Och när det är fullt i pipelinen skulle jag kunna ge nästan vad som helst för en bit pizza. Men inte vilken som helst. Nope, en frooottttiiidiiiimaaaaaare skare va. Men inte nödvändigtvis med beaklick...

Min första pizza var två. Dvs två av samma sort på samma dag på samma pizzeria - Cappriciosa på Pizzeria Piraten i Gamla Stan, Stockholm. Min gymnasieklass var där på studiebesök..typ nån reklambyrå som hette Gadelius nånting. Efter en kort men spännande inblick i reklamens fantastisk värld var det dags för lunch. Och dit gick vi tillbaka på kvällen...

Det var 1977 och 32 år och förmodligen 3200 pizzor senare konstateras att säga vad man och quinna vill om Kamprad & CO. Det är italienarna som byggt upp Sverige. "Pizza åt folket, och folket åt pizza...."