onsdag 13 maj 2009

Hädan gick drömmen om Elin




Det var hög tid för divorce. Slitit på varandra i ur och skur, från.. på.. i ..den ena adressen, countrypörte, citybarre efter den andra. På ändstationen kolonin verandabrädor bågnat några år. Känns rätt bra ändå. Farmor och farfar lär knappast vända sig i vredesmod av denna brutala handling. Utfört med skrufmejsel och yxa. Har inte hört ett knäpp angående gamla kökssoffan som åkte på iväg till recyclingplace i fjol...

Mordet på deras orgel. Det definitiva slutet på en snart 50-årig epok ihop. Och Pudrad Näsas "Drömmen om Elin" som det var meningen att jag skulle framföra på skolavslutningen i juni för 40 år sedan, den gör sig nog allra bäst med någon annan än jag. Än idag. Åååh va flitig jag var med träningen men fick rampfeber och ballade ur in i det sista. Storgråtandes och skammen kom krypande. Sveket mellan hägg och syren högg i hjärttrakten...

Vi fick aldrig chansen att mötas. Farmor och farfar född anno late 1800-tal gick hädan innan jag såg dagens ljus late 50-tal. Jag sparar överstycket med knoppar, sångboken, tramporna, sidohandtagen och ljushållarna i gulmetall. Ett minne från en tid med fattigstugor, där prällen kom på husförhör varvid den församlade skaran korsade fingrarna bakom rygg för att strax därpå släppa loss tramporna och bälgen gick för högtryck så snart svartkappan avlägsnade sig över tunet. Frid över erat minne...

Kamelblått





Ni som följt min blogg, livet i ökenland och på kolonin vet att min värld är delvis blå. I alla dess nyanser. Nu är den på god väg att bli ännu blåare. Det babyisblåa staketet som jag fick förra året ska nu förses med ny strykning. Knallade iväg till färghandeln med en av de 420 pinnarna för att utröna exakt vilken kulör i NCS-skalan det handlar om. Vilket inte visade sig inte vara så lätt. Killen bakom disken kliade sig i huvudet ett bra tag. Efter mycket om och men kom vi fram till antingen 0530-R90B eller 1020-R90B.
Sov på saken och i morgonsolens keffeskimrande sken med lappen i knät googlandes efter kulören, puffade jag upp ett par taxfreepinnar. Och det gick det upp ett Liljeholmen - KAMELBLÅTT....typ Windows Live Camel Blue!!!!!!!!!!!!

Tebaks te butiken, samma kille som med lite pillande i brytningsregistret till slut fick oss att unisont enas om att Camel Blue inte benämns 0530 ej heller 1020. Utan det är 1040 som gäller. Så får det bli och har (tack och lov) fått grannens gillande på omgörningen...
Stugan? Tja, även den behöver en ny strykning. Å quinna är inte sen att hålla på traditionerna. In the land of Lill-Babs kommer jag att behålla de vita knutarna och köra ett par varv med Falu Rödfärg...svart sådan. Take it or leave it - Falu Rödfärg Svart. That´s it gona be...

Träningsmärke i grevinnegardinerna



Egen härd är guld värd. Framför allt är det en möjlighet att få snuva elbolaget på tusenlappar. Och bara av en sån sak är dagens ömmande gäddhäng värd sin vikt i guld...