Hade förmånen att möta våren tre gånger i år - i Tunisien, Paris och Sverige. Fylld med vemod sitter jag nu på solig HSB Resort. Tårar trillar ned på kinden - har sovit sista natten på kolonin. För den här säsongen....
Bommade igen kolonipörtet idag men är otroligt tacksam för att jag än så länge har alla sinnen i behåll och fått uppleva allt vad trädgården gett i mångfald, färgprakt och ätbart. En rofylld plats för vällust, reflektion och eftertanke...
Nästa gång jag ser den är det höst men innan dess väntar en höst i Norge. Tanken på att det bär iväg till ökenland i oktober där den arabiska våren då ännu pågår, gör mig glad igen. Hjärta och smärta bland ökenterrassens växter och vänner. Reunion med slaktaren runt Dar Annikas hörna, Sippan&Berra sss inclusive, Butler&Steward, Grethen&Den Vackra, Konsulinnan&Blondinen, Kejsarpalatset icke att förglömma. Och Hamma. Måhända även Majsan droppar in. Att granntuppen is still alive på Hey Baberiba-Street får mig att hösthärda ut...
Ska jobba hårt för att Camelia på klippan hakar på. Olivplockning i hembyn Zoghmar med Syster Yster in the middle of nowhere med flying carpets på stampat jordgolv skulle göra henne gott. Och träffa Fakeri för det har jag lovat hans mamma. Det jag lovat det håller jag. Oavsett årstid....
