Det var hög tid för divorce. Slitit på varandra i ur och skur, från.. på.. i ..den ena adressen, countrypörte, citybarre efter den andra. På ändstationen kolonin verandabrädor bågnat några år. Känns rätt bra ändå. Farmor och farfar lär knappast vända sig i vredesmod av denna brutala handling. Utfört med skrufmejsel och yxa. Har inte hört ett knäpp angående gamla kökssoffan som åkte på iväg till recyclingplace i fjol...
Mordet på deras orgel. Det definitiva slutet på en snart 50-årig epok ihop. Och Pudrad Näsas "Drömmen om Elin" som det var meningen att jag skulle framföra på skolavslutningen i juni för 40 år sedan, den gör sig nog allra bäst med någon annan än jag. Än idag. Åååh va flitig jag var med träningen men fick rampfeber och ballade ur in i det sista. Storgråtandes och skammen kom krypande. Sveket mellan hägg och syren högg i hjärttrakten...
Vi fick aldrig chansen att mötas. Farmor och farfar född anno late 1800-tal gick hädan innan jag såg dagens ljus late 50-tal. Jag sparar överstycket med knoppar, sångboken, tramporna, sidohandtagen och ljushållarna i gulmetall. Ett minne från en tid med fattigstugor, där prällen kom på husförhör varvid den församlade skaran korsade fingrarna bakom rygg för att strax därpå släppa loss tramporna och bälgen gick för högtryck så snart svartkappan avlägsnade sig över tunet. Frid över erat minne...
1 kommentar:
Visst känns det skönt när man äntligen.....Idag är här uppvarvat värre. Ska in och kolla alla svettiga galningar som släpar sig runt Göteborg i Göteborgsvarvet idag. Vädret är kanon för en åskådare som jag...
Skicka en kommentar