Stugmakeover

Det blå staketet är efter idogt pusslande på plats. Nu roar jag mig med tanken på att den vitaknut-försedda stugan ska få en rejäl kulörmakeover nästa vår. Från traditionell Falu Röd till Falu Röd Svart. Med lite hjälp av programmet Paint växer nu en tänkbar modell fram på hårddisken. Långt ifrån färdigt, ännu längre från professionellt. De röda grannarna på ömse sidor min är invigda, har anammat och godkänt tanken på att jag vill ömsa skinn. So far, so good. Liv i luckan lär det nog vid bytet av knutflagga. Från traditionell Hälsingskt blå-gul-röd, till röd-vit från ökenland...

Surt sa tomten...

Vnterkräksjukan härjar igen, frostvarning på radion och rönnen dignar av bärklasar. Anar en bister vinter runt hörnet. Trädgårdsmöbler in, tomte ut...

Goodbye summer, welcome spring

Lördagskvällens pirayaparty i koloniföreningens servicehus avlöpte över förväntan. Medan 36 glada kolonister klämde suringars rom mellan fjällbrynta tunnbröd och råa lökar, föll mörkret över nejden. Kväll blev natt och medan marshallers lågor brann ut kom de sista entusiasterna in i andra andningen och höll igång fram till 4-blecket, konstaterndes glatt att nog är det något alldeles speciellt med kolonilivet, ungefär som föreningssekreteraren Fjärren uttrycker det;

" - Jag åker hit för att möta mig själv".

Så sant som det är sagt och när vi nu stänger för säsongen och säger adjö till sommaren välkomnar vi i samma veva våren...

Blinka lilla stjärna där...

Säger som Fylking – Äntligen! Det har blivit dags för Star Gazer - in my garden just nu ståtar orientliljan som jag är så fascinerad av. Sensommarens vackraste doftsmycke som trivs bäst med ansiktet i sol och fötterna i skugga…

Buster-Charlie

Dags för ännu en kollo-vovve. Buster är namnet men jag kallar honom Charlie, vilket han inte tycks bry sig så mycket om utan kommer lika glatt viftandes på svansen idogt bärande på nån pryl när jag kallar på honom. Charlie har sin stuga bakom min. Dessutom är vi grannar på den ordinarie bostadsadressen där endast slutsiffran skiljer oss åt. Som lök på laxen delar matte och jag namnsdag - och - heter exakt lika i för- och efternamn varvid vi titt som tätt får hjälpa brevbäraren att sortera post också...

Full frys

I ett av mina förra liv var saft och sylt vardagsmat. Jäpp, jag var (och är nog ännu) en sockerunge av stora mått. Kunde inte äta kött utan någon form av röd röra ända upp till 20 års åldern. Nu är det lite lugnare på den fronten även om suget sätter in mellan varven. Men pannkaka och plättar utan sött? Nope...

I dag äter jag med fördel bären direkt från buskarna. Gläds åt de sprängfyllda vitaminbomberna i olika färger. Skördetid förpliktigar. In my garden just nu hänger klasar av allehanda slag som inte bara ska plockas av, man bör göra något av vitaminbomberna också. Juicekoncentrat på svarta vinbär är en favorit;

3 liter bär

2 liter blad

2 liter vatten

Kokas 20 minuter. Sila av bär och blad. Sockret rörs i när juicen svalnat något. Häll upp på 0,5 liters Pet-flaskor och frys in. Koncentratet späds ut efter behov och behag. Kan med fördel användas att blanda ut med andra goda vätskor...

Veckans kap

Sicken tur quinna har ibland. Fick av en slump reda på att vår HSB förening ämnar göra sig av med alla rosenbuskar. Och jäpp, undertecknad har nu tagit på sig uppdraget att gräva upp och frakta iväg blomsterprakten. Bokstavligt fysiskt talat innebär det månadens kap, ty buskarna är nämligen 19 till antalet vilket innebär många långa grävkvällar framgent. Men what the heck, nuvarande gäddhäng kommer förhoppningsvis att minska i omgång. Och förhoppningsvis kommer det att dofta ännu godare på kolonin nästa år när Prairie Down har etablerat sig.