Som väntat blev det en mycket gemytlig kväll hemma hos May med Camelia och Canarianskan. Bedövade av utsökt god mat, dryck och sensommarens doftande bukett, fördes förtroeliga samtal om vad bra vi trots allt haft, och ännu har det, på livets hittills hårda seglats. Tidig kväll blev sen natt. Uppbrott i arla morgonstund bjöd på överaskning - Pöjk von Björk - ett mycket glatt återseende men att den lilla palten dragit iväg uppemot 1,75 och har taxikort har jag fortfarande svårt att smälta. Och åren går...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar