Ciao Italia!

"Prada", come sta?

Grazie, è stata una magnifica serata. Spero di revederla presto...

Cari saluti da Svezia.

Walk over

Special message to Vedklyvar-wife;

Yes, my foot turned kind of iceblue, but okey now. Walk over, "spik" later...

Colourful world, part two

Thanks to Albert&Herbert in Bollnäs, my bathroom in deserthome has been more coulourful..

Inte bara SJ...

En semestervikares försummelse på Landvetters flygplats reducerade snabbt en 8-dagars chartertur till 7. För samtliga passagerare...

Första ökennatten tillbringades på 11:e våningen...i Gothia Towers...vars samtlig personal med mycket kort varsel satte till alla klutar på kvällskvisten när två fullsmockade flygbussar anlände med mycket frustrerade resenärer...

14 timmar senare än beräknat konstaterades att vi i alla fall hade tur med vädret. Såväl i Götet, ovan alptopparna som resterande vistelse i ökenland...

"Hej Annika,

En liten hälsning för att tacka dig, för ditt trevliga brev och de vänliga orden om Hotel Gothia Towers personal. Det värmer alltid lite extra när våra gäster berömmer våra fina medarbetare och det är roligt att läsa att våra gäster trivs gott hos oss, något som betyder mycket för alla som arbetar med att göra Hotel Gothia Towers trivsamt. Jag ber att få framföra detta till alla vid vårt nästa personalmöte. Jag hoppas vi snart igen skall få nöjet att hälsa dig välkommen tillbaka till Göteborg och Hotel Gothia Towers. Mvh/Charlotte Hagström, Kvalitetsansvarig".

Hur det gick för semestervikarien? Tja, gissningsvis lär han nog vara utan jobb nu...

Syre och sand

Känner att jag behöver lite syrepåfyllning och varm sand mellan tårna...NU = blogguppehåll, åter den 1 augusti...

Har du pejl på läget? Säg NEJ till FRA!

Innebörden av att ha koll, att ha pejl på läget innebär olika saker beroende på vem som har det, varför man vill ha det, varför man har det och på vilket sett man gör för att få det. So what, vart vill jag komma? Den nu i media pågående debatten om FRA-lagen. OM du inte hittills satt dig in i vad det hela handlar om – gör det NU! OM du ändå inte bryr dig, rycker på axlarna och säger ”So what” - vänligen, orka läsa några rader till…

I korthet - det handlar om demokrati, rätt till att få göra sin röst hörd, att inte bli refuserad och stoppad. Vare sig det gäller muntligt via telefon, mobilt och/eller via e-post.…

Jag är ett exempel på en som hamnat i kläm av konsekvenserna när ett land avlyssnar och stoppar samtal såväl över mobilnät som internet. Att det förfallit sig så i mitt och andras bekanta fall just när det hände, har vi fått bekräftelse på, dels direkt på plats, dels i efterhand. Och det handlar INTE om som så vanligt förekommande överlastade telefonlinjer. För just vid de här aktuella tillfällena är det alldeles för mycket som talar emot. Tyvärr varken kan eller vill jag för tillfället lämna ut de källor som bekräftat att jag och andra är rätt ute i mina påståenden. Det är ingen av de jag tidigare nämnt här i bloggen. Nope. Det är dels tekniskt högt kunnigt insatta personer, dels ägarna av de lokala servrarna på plats …

Jag har av olika jobbanledningar 5 e-postadresser fördelat på 4 leverantörer. Sedan en tid tillbaka har jag i stort sett helt övergått till hotmailen (server i USA) pga minst avbrott och strul, 99,99 % = klockrent. Men så händer följande; sitter på hotell i utland och skickar och tar emot hotmail, både privata och sånt jag jobbat med som skulle iväg pga deadlines. Inga bilder, bara renodlade bilagor med text vars innehåll handlade om allt annat än det land jag för tillfället befann mig i. Helt utan intresse för någon annan än mottagaren. Inget politiskt vilket vilken myndighet som helst skulle kunna intyga bara de hade bemödat sig om att ha tagit en närmare titt. Tar själv emot e-post vars innehåll det ställs frågan i varför jag inte skickat och varför de fått flera dagar i efterskott? De ser alltså datumangivelsen på mailet, jag å min sida fattar noll, vad då, har ju skickat, ser att det under rubriken ligger i skickat och har inget felmeddelande, ej heller att det inte gått fram. Fattar noll, går över till Teliamailen och lika där…

Byter ställe, går in på ett internetcafé och samma procedur upprepar sig. Tebaks till hotellet och kommer i samspråk med turister som för dialoger om samma dilemma som mig. Ringer hem, sms:ar ber en kollega att gå in på min mail med mina inloggningsuppgifter och kolla den vägen istället. Nope. Det enda som ligger är andra grejer skickade /mottagna vid andra tillfällen. Nu börjar det blir jobbigt..alltså i form av att inte kunna lita på vad som faktiskt är skickat och mottaget i gamla Svedala. F-n, jobbgrejer måste jag kunna lita på komma fram, distansjobb via utland är med i kalkylen i valet av boendeform...

Mobilen. Har ett Teliamobilnummer, vid utomlandsvistelse byter jag till ett av det landets refillkort för att spara kostnader. På Telia talar jag in på mobilsvar, ber att inte folk ska lämna meddelande där utan söka mig på det utländska. I utlandet skiftar jag kort varannan dag för att kolla ev meddelanden och sms. Jag kollar och besvarar inkomna direkt. Vid användandet av såväl det som det utländska ekar det konstigt vid ett par tre samtal och det vid olika tillfällen. Får bekräftat att det gör så, när samtalen är avlyssnade…

Hemma i Svedala börjar en kund tappa tålamodet riktigt ordentligt, har ringt bägge numren, sms:at, mailat (på två av mina adresser) och jag hör inte av mig..trots återkommande muntliga och skriftliga påstötningar att jag nog borde insett för länge sedan att jag nog borde ha gjort så. Annan kund tror först är att jag råkat ut för någon form av olycka. Någonstans mittemellan där får kund 1 ett mail från mig varvid han nu tror nu att jag nonchalerat allt. Kund 2 inser att ingen olycka har hänt. Vid tidpunkten är jag fullständigt omedvetande om vad som pågår, sitter i hyrbil shoppar blomster och stora lerkrukor, ljuvligt varmt, solen skiner och livet leker…

Att myndigheter i det aktuella landet praktiserar viss censur har jag varit fullständigt medveten om. Men inte avlyssning och stopp av såväl mobil- som Internettrafik, tillfälligt genom slumpmässiga punktinsatser. Om avlyssning och stoppen gjort att mina samtal och mail helt försvunnit är ett frågetecken. Tack vare goda kundrelationer har jag inte mist mina framtida jobbuppdrag. Tack vare goda vänners tålamod och förståelse har jag även dem kvar men jag kommer aldrig lita på att det inte händer igen. Jag kommer aldrig vara 100 % säker att det jag mailar eller sms:ar helt och/eller delvis kommer fram – oavsett vilken leverantör jag än väljer. Inte så länge jag väljer att göra det i länder med skendemokrati, ej heller i länder med fullständig demokrati…

Jag älskar det landet, jag älskar Sverige. Jag vill vistas, bo och arbeta på distans i och från bägge de länderna. Till dess att den berömde Någon stoppar mig kommer jag att göra allt för att göra så - i alla länder. Om jag blir stoppad kommer jag att göra allt som står i min makt för att utifrån hjälpa de som är kvar, de som inte kan ta sig ut eller göra sin röst hörd. Genom att prata om det här i bloggen och genom alla andra tillgängliga kanaler, med vänner och bekanta. Och jag ber dig göra detsamma. Men jag säger definitivt NEJ till FRA. Och jag ber dig göra detsamma. Jag vill inte att våra bekanta i utlandet ska behöva råka ut för ovanstående bara för att Sverige inför den här formen av avlyssning, och de konsekvenser det kan föra med sig.

Rätta mig om jag har fel, måhända jag inte har 100 % pejl på läget men har för mig att det var Micha eller någon av hennes bloggkommentatorer som vid något tillfälle i år skrivit något om att rädda hungriga människor - farliga människor. Röst är makt, mat är makt, makt att få tillbaka kontrollen över sin egen situation. Ber härmed att få avsluta med - Ge människor deras röster tillbaka. Ge folk mat och nedrusta. NU.

Ett ps – träknosegubben på bilden är tillverkad av ”Troll-Yngve” Persson från min grannby Järvsö. Yngve lever tyvärr inte längre men jag hade förmån att lära känna honom i samband med turismutveckling. I unga år jobbade Yngve som lokchaffis och stod på barrikaderna för stoppandet av ligisters vandalism av tågvagnar med mycket gott resultat. På äldre dar jobbade han även som bussguide, turnerade med Lill-Babs och tillsammans var de ett radarpar som dragit åtskilligt tusentals besökare till deras älskade Jarsse. Namnet ”Troll-Yngve” kommer från att han tillverkade sina Jarsse-troll av trä som åtskilliga turister köpt. Pejling blev ett av hans sista alster, tillverkad 11 maj 2007, signerad och numrerad 267 och den fick jag vid vårt sista möte. Pejling bor i min kolonistuga. Sittandes i köksfönstret har han pejl på läget både inåt och utåt så att han kan hälsa alla mina gäster välkomna från alla håll. Vad våra små pratstunder handlar om i brasans sken kommer vi däremot att hålla för oss själva…

Hälsinglands Provence

Vet inte riktigt hur jag gjort men varje år så blir ruggarna framför kolonistugas brokvist rätt stora. Här är det ca växtzon 5-6 men med lite trixande hit och dit kan man faktiskt skapa zon 4. Troligtvis gillar lavendeln rådande läge att bara stå med fötterna i sand och värmen från intilliggande trädgårdsplattor. Vet inte om någon annan gjort anspråk på ovanstående rubriktitel men för mig är kolonins alla dofter ett stort stycke franska aromer...

Jag och Flipper

Det är bara vi två, min bror och jag. Inga fler, vare sig kända eller av oss mindre okända. Mellan oss skiljer det 20 år. Jag är sladden, skulle egentligen bara ha varit en fläck på lakanet.…och helt olik honom på fler än ett sätt att jämföra med typ Biffen&Bananen, Ordning&Kaos, Spara&Slösa, you name it och vi är det. Pga åldersskillnaden och avståndet mellan våra bostadsorter har vi inte vuxit upp och umgåtts som syskon. Umgänget har varit väldigt sporadiskt ungefär som med vilken bekant som helst. Var och en har sitt typ, och ingen av oss vet nåt om den andres liv. Nästa år blir jag fifty, han sjuttio och mamma om hon fortfarande är still alive, 90…

För 3,5 år sedan började mammas ålder bli allt mer påtaglig; hemtjänst övergick snabbt i ålderdomshem. Mitt i allt elände och praktiska bestyr så har min bror och jag hittat varandra som syskon. Mindre mentala skillnader, mer gemenskap. Dessutom är vi fullständigt överens om att vi inte behöver tjafsa om det mamma lämnar efter sig den dan som nu närmar sig allt mer. Om hon går hädan före någon av oss. Inte om prylar, inte om pengar. Hade vi varit en eller ett par till som fallet är för många andra släkten, skulle det gissningsvis bli lite gnissel och gnöl i nåt hörn. Här kommer det inte att bli så. Och den som sen går bort först av oss två, tja med automatik får den andra ta över den andres tillgångar. Ingen av oss har eller kommer att få några barn. Nycklar till hus respektive lägenhet har vi redan bytt med varandra…

Först i våras invigde jag min bror om mitt innehav av kolonistuga. Den har jag haft som hemlis, så där i största allmänhet i fem år. Men så kan man och quinna ju inte hålla på i evighet så jag bad honom svänga in på området en dag och levererade upplysningen från bilen att det här du ser framför dig brorsan, det är ditt om det händer mig något. Reaktionen och responsen kom direkt; ”Nä män – vilken trevlig överraskning! Det må ja säga…”

Jag har en båt. Alltså jag har en kanot, eller rättare sagt hade, nu är den såld. Eller rättare sagt en kanadensare tror jag de heter. Att det fanns ytterligare båt visste jag inte. Nu vet jag det. Brorsan levererade sin hemlis i bilen. Jag kommer att bli med båt om min bror går bort före mig…

”Nä män brorsan, vilken överraskning, inte trodde jag DU var båtmänniska?” Naiv som jag var trodde jag min bror hade köpt nån liten plastbåt, typ praktisk modell för metfiske. Nu vet jag bättre. Jag fnittrade åt den komiska situationen och fortsatte; ”Å vart har jag den nånstans då?” Svar – jag hyr en plats i lokstallarna, den står på en trailer, nyckeln till trailern hänger vid köksalmanackan…

Det är i sådana lägen av man uttalade fakta quinna kan hålla sig för skratt. Länge. ”VAHH, å hur stor är trailern…å båten…antar att den ligger ovanpå?????????????????”

”Fyra och en halv. Det är en Flipper. Sök på internet så ser du vad du har.”
” Jaha..vasaru fyra och en halv…menar du METER!!!!!!!!! Och är DU ute på nätet???????????????”

Min bild av min brors liv och leverne har drastiskt förändrats. Jag gick in på nätet och försökte inse vad jag såg framför mig. Flipper är inte enbart lång i längd. Flipper är hög på höjd också. Dessutom försedd med vad båtfolk kallar för ruff. Man kan nog fiska från Flipper – tonfisk, haj och val och annat smått…meta abborre gå nog rätt bra det också men firrarna av den typen kommer att se ut som sardiner i storlek när de dras upp mot den relingen. Herrejiiiseeess; sjökort. Skepparexamen!!!. Inser att mitt och Flippers liv ihop kommer att gå i samma stil som TV-filmen Göta Kanal…

För ett par månader bekantade jag mig med Flipper, ovanpå trailern. Tyvärr hade jag ingen kamera med mig så ovanstående bild är plankad från nätet. Han är riktigt stilig. Men han är ingen han. Båtar är honor. Minns nu inte riktigt vilken tjej men för mig kommer den här båten alltid att vara en han och heta Flipper. Brorsans flinka händer har fixat ny klädsel på stolar, dragit ny el, fixat putsat och grejat med alla möjliga små detaljer. Jättefräsch, läckert...

Hmm. Skepparexamen, det lär quinna kunna fixa, jag har ju trots allt 15 år på mig att plugga. Hmm. Vid närmare eftertanke inte så dum idé faktiskt…att vid 65 dra iväg med första pensionsavin och Flipper längs Sveriges östkust, äntra Spanien norra kust och där ratta in på Canal du Medi och ploppa ut i sydfranska Montpellier för att sedan korsa den blå pölen med diverse strandhugg på Korsika, Sardinen och Sicilien ett par dagar för att sedan dra vidare mot målet ökenland. Fram till dess låter jag bloggen bli den sista hemlisen för min bror. Å andra sidan, skulle inte förvååååna mig om han redan är här och tjuvläser; ”Hej brorsan, vink, vink…

Plankan...

Jag såg inte plankan, ej heller de spikar som stack rätt upp. Med hela min tyngd och fusk-foppa på foten, gick spikarna genom gummisulan. Det stack till lite så jag tittade ned och upptäckte att skon satt fast. Inte bara skon, vid försök att ta ur foten ur skon insåg jag att hela foten satt fast. Drog försiktigt bort plankan, kollade de två stickhålen i trampdynan och torkade bort det lilla blodvite som uppstått. Forsatte att lyfta och bära staket...

Två timmar och många burna staketdelar senare tog vi paus för att åka och äta lite mat. Bytte skor men uj, uj. Foten hade börjat svälla upp. Under lunchen började en outhärdlig smärta att göra sig påmind. Raskt iväg till akuten och på tröskeln in till undersökningsrummet höll jag på att svimma av en ihållande smärta...

2 starka alvedon, rullstol till röntgen, stelkrampsspruta och iförd krycka anlände jag till apoteket för att hämta ut en 7-dagars antibiotikakur; "- Du kan bli lite lös i magen av de här", upplyste biträdet...

VAH, lös i magen..har nyss kvicknat till från en veckas mer än vad man kalla lös-i-magen-vecka. Ska eländet aldrig ta slut? Nåväl, ska inte klaga. Staketet ligger nu på hög i kolonin i avvaktan på att sättas upp och det kommer att bli så bra till mina rosor...

Il pleut...

Tror inte jag minns ett regn som varit så efterlängtat som det som nu faller. Ihärdigt, uppfriskande, vederkvickande. Det doftar gott ut bland blomster och blader. Inne i stugan är en värmande mysbrasa tänd. Sedan nattmörkret föll har dropparna fallit tätt, tätt. Rännilar söker sig långt ned i backen - jag behöver inte ägna kommande vecka åt timtals bevattning, ej heller gräsklippning enär klipparens vingar kladdar igen av blött gräs. När det blir dags då kommer det att gå undan. Tack vare Mr Packel-in-the-pool är nu multiclippen försedd med nytt luftfilter, ny förgasare och ny vackert röd flödarknapp. Heder åt manliga vänner som ställer upp i alla väder när quinna hamnat i tekniskt nödläge…

Heder åt andra manliga vänner som alltid har nåt på lager som quinna upptäcker sig behöva. Som till exempel Folkan i ökenland som hela tiden förser mig med diverse grönt, nåt praktiskt användbart av plast eller stål eller nåt värmande för inombords. Friggoliten - inte nog med att han är son till Vedklyvarparet, han är massa mark och bygg också. Har eget hus, egen mark, egen skog, bygger hus och bygger en hel del annat också. Som till exempel fina gärdsgårdar. Och fiskrök. En sån ska han få bygga åt mig i vinter. Enebuskkvist rökta fiskar på kolonin – fatta känslan!! Friggoliten har en massa prylar på lager. Eller rättare sagt hade. Jag tyckte inte att han ska ha ett staket liggandes på det viset det ligger nu, nedplockat, på hög, i kanten av en skogsdunge. Staket är till för att användas och så kommer det att bli. Staket har bytt ägare. Det är så där härligt grekturkökenlandskornbabyljusblått (färgstarka Warhol får rätta min kulörbenämning) som jag är så förtjust i...

I avvaktan på upphörande av regn, staketuppsättning och annat på att-göra-listan; Hitta billig biljett till ökenland!!!. Behöver snabbt som ögat komma hem dit nu för att i princiop bara vända på klack för att sen åka bort hem igen om jag överhuvudtaget ska kunna åka hem dit bort igen. Förresten billig – inkludera förgasaren, ett 80 meter långt färdigmålat staket i biljettpriset så blir summa summarum av den flighten en rejäl bargain. För hade jag inte varit borta här hemma så nu hade jag varit borta hemma längre bort till ungefärligt samma pris men då inte kommit över staketet…

Isa & Teo

Besöken av vovvar på kolonin duggar tätt dessa dagar. Efter att storväxte Santoz vilat klart i min säng dök hans polare Isa upp. En liten gullig, lite försynt och lurvigt mjuk ettårig tjej. Isa är en korsning av Bijon Habanes och Yorkshireterrier. Dagen därpå anlände Teo - det minsta vi sett här på kolonin. Knappt en deci på både höjd och längd. Hund eller katt? Det var fler än mig som på avstånd hade svårt att avgöra skillnaden. Dessutom så är Teos ansikte nästan på pricken likt ökenkatten Så Söt Man Kan Va, när han var som minst. Men Teo är en riktig vovve om än att han inte kommer att bli så speciellt stor, typ max 24 cm och hålla fjädervikt, typ 3 kg bara. Korsningen här är Chiuava eller hur det nu än stavas, Papillon och ett par andra konstiga såna där små som är poppis bland unga tjejer som sätter på en massa bling-bling på sina telningar. Jag skulle också kunna tänka mig att ha både katt och hund, även andra djur också men inte så länge jag ämnar resa utomlands. Tanken på att tvingas lämna bort mina vänner i karantän en tid, får mig att avstå. Visst, de kan ju stanna hemma medan jag är borta men så länge jag är borta ofta och länge, och periodvis mellan resorna borta på jobb hela dagarna – vad ska jag då med djur till? Nä, då är det bättre att göra en hjälpande insats för alla de djur man möter på sina färdväg. Ungefär som Ulla. Lika oförtrutet, behjärtansvärt och oegoistiskt tar hon hand om de sjuka och överblivna som andra ratat. Ser till att det får medikamenter, tak över huvudet, mat och massa kärlek, till dess att de klarar sig på egen hand igen. Heder åt sådana varma människor…

Bloggen haltar...

..och jag med den. Hoppar sedan ett par timmar tillbaka på kryckor, trampat på planka där två vassa spikar satt...alvedon, röntgen och antibiotika och måste sitta still ett par dagar, återkommer...

Krapola och komockor

Hört talas om krapola? Inte jag heller, inte förrän idag då det kom ett mail från Sippan&Berra -mina kippis-vänner i ökenland..till vardags boende i tomatland...

När somliga pratar om tre semester-P; Pass, piller och plånbok väljer Sippan&Berra tre semester-S; Supa, Sola, Slappa..med måtta förståss eftersom råsupandet har de aldrig riktigt förstått sig på (nää vem har väl det), allra minst att betala en dyr resa och supa för att sen ha en riktig krapola dagen efter...

Medan Berra i egenskap av proffessionell dögrävare gnor på som bäst i körrgårn, kryper Sippan omkring bland komockorna i gödslat jordgubbsland. Undrar vilket som är värst..eller bäst...

Nåväl, det kommer vi att utforska mer när ses framgent, förr eller senare. Om det blir i sällskap av krapola återstår att se. Att det blir ett glatt återseende vet vi redan. Att det blir i någon form av land, det är vi fullständigt övertygade om. Fram till dess fortsätter vi med den avkopplande sysselsättningen att rensa ogräs och nollställa hjärnorna..

Goda grannar, part four

Började känna mig orkeslös, orolig i magen och allmän olustig. Sen gick det fort, väldigt fort...till servicehusets wc. Feberfrossa och magplågor anlände med blixtens hastighet. Det här var i fredags och sedan dess har det varit ryggläge med diverse "nödiga" avbrott stup i kvarten. En 5 dagars detox-kur som heter duga. Ugh, usch och stöön. Tack vare goda kolonigrannars omsorg i form av att hela tiden hålla mig under uppsikt och införskaffat diverse medikamenter på apoteket är jag på benen igen. Ingen nämnd och ingen glömd men speciellt tack till Susanne. Den varma koppen blåbärste var guld värd. Förslag på hur man blir hård i magen mottages med tacksamhet...

Passion för pioner

Jag har en passion för pioner, speciellt det här fluffigt vita med ceriseröda stänk inuti.

Granne med kvanne

Medan Micha ljuger som bäst i Ljugarn har jag lagt mig på min egen ljugarbänk i kolonin och beundrar det gotländska frö som intagit en ny skepnad och nått en ansenlig höjd medan jag varit i ökenland. Nyfikna grannar och tillfälliga besökare tisslar o tasslar om vad den ståtliga tingesten kan vara för typ av växt. Ringa polisen? Men kära nån, quinna håller sig faktiskt inom lagens långa armar även i koloniland. Kvanne, that´s it..

Tar Du av dig skorna?

En bekants bekants bekant hyr en lägenhet av en privat hyresvärd. Med jämna mellanrum brukar värden titta till sina hyresgäster för att kolla läget. Och det är väl helt i sin ordning med lite social samvaro med den som föder en samtidigt en check att allt funkar och är till belåtenhet. Det som hyresgästerna inte tycker är så där riktigt okey är att han har ovanan att kliva in i deras pörten helt oanmäld och/eller när de inte är hemma. Med skorna på..oavsett väderlek..varvid smutsiga fotprints syns lite här och där när han varit där. Inte okey alls. Nope. Respekt!

” Ta av dig skoooorna, o ja ja ja jaa..

Ovan nämnda hyresvärd beslöt att göra vissa förbättrande åtgärder i fastighetens badrum vilket hyresgästerna såg fram emot. Värden meddelade datum för igångsättandet varvid hyresgästerna planerade in det i sin kalender. Mannen i den aktuella familjen jobbar nattskift och brukar sussa gott fram emot 14-snåret på eftermiddagarna. En morgon, kl. 06.30, vaknade han med ett ryck. Gnuggandes sina sömndruckna ögon skymtade han en okänd profil vid sänggaveln. En hantverkare. Den av hyresvärden anlitade entreprenörens underleverantörs hantverkare hade anlänt. En dag för tidigt. Även han bärandes skorna på. I sovrummet. Inte okey alls. Nope. Efter x antal telefonsamtal med hyresvärden, som skyllde ifrån sig på sin underentreprenör, gav familjefadern upp. Tog en snabbdusch, stängde sovrumsdörren och begav sig hemifrån för att hantverkaren skulle få arbeta ifred. I badrummet.

” Varje gång du tar av dig skorna så medge att det känns
skönt….”

Ovan nämnda familj anlände till sitt hem senare samma dag. Och vad skådade deras blå iris om inte lortiga fotprints - överallt. Inte enbart i hall och i badrum. Nope. I vardagsrum samt i bägge sovrummen. I föräldrarnas sovrum var dessutom dubbelsängen flyttad en aning och hade färska skador av något som skavt rätt rejält mot gaveln. På kanten av täcket fanns gruskorn, ungefär som om någon klivit upp i sängen med skorna på. Hyresvärden erhöll ytterligare samtal vars exakta ordagranna innehåll ej lämpar sig i tryck men för att göra en lång historia, som i skrivande stund ej är riktigt utredd, handlade det om huruvida hantverkaren haft anledning att överhuvud träda in i något annat rum än hall och badrum, varför han flyttat på sängen och dessutom klivit upp och i sängen – med skorna på…

” Ta av dig skorna, o o o...”

Jag har och bär skor. Sedan förra numret har även jag iklätt mig rollen som hyresvärd. Även om det är av ringa omfattning så visar jag respekt för min hyresgäst. Jag tar av mig skorna när jag är på besök och dessutom – i god tid innan meddelar min ankomst och håller såväl datum som tid. Fattas bara annat. Visst är det lätt att fastna i vanor och ovanor men vart har tillit och respekten tagit vägen? För att inte tala om yrkesstoltheten. Jag bara undrar men lämnar denna historia därhän så länge. Med Povel Ramels skönsjungande stämma i färskt minne, ber jag att få tillönska er läsare en riktigt härligt avkopplande sommar och semester. Själv kommer jag att tillbringa den utan skor så ofta jag kan. Prova du också..

Black Beauty

Kolonist, ja visst! Part four

On stage - Santoz, en av mina fyrbenta kolonipolare. Han har ett eget pörte men igår valde han helt sonika att knoppa in i mjuk skugga hos mig istället eftersom min säng är både bredare och längre än den han brukar ligga i. Normalt sett gillar jag inte hundhår i sängar men som den verklige charmknutte han är, dessutom av rasen rodesian ridgeback som har hårremmen åt motsatt håll jämfört med andra raser, så what the heck liksom...

..nu väntar jag på att Vedklyvarparets charmknutte ska dyka upp. Albin hallllååååååå vart e du????

Svar till nyfikne bloggaren Eva-Marie i Hoppes Hörna

Som svar till Eva-Maries inlägg i Hoppes Hörna;

Verkar jag leva ett spännade liv? Tjae, allt är ju relativt, typ gräset grönare på andra sidan typ. Men visst, jag är otroligt tacksam för att vakna varje morgon till en ny dag. Jag lever här och nu och möter dagen med Carpe punctum - fånga ögonblicket. Jag lever livet med alla mina sinnen för form, färg och fantasi. Ljud, doft, smaker, känslor, beröring. En livsnjutare av mentalt stora mått. Dessutom omgiven av spännande kreativa människor som livets alla korsvägar burit med sig. Somliga högst tillfälliga, andra mer permanent. Jag har flygit, farit och färdats åtskillliga sträckor. Fysiskt, mentalt och verbalt. Allt har och tar sin tid. Börjar så smått närma mig 50 och en tillbakablick i livets ryggsäck - ungdomsdrömmen om att vid pensionsåldern ha ett pörte där blå pöls saltstänkta vågor rullar in mot varm mjuk sand, har jag nu omsatt till verklighet. Många vänner och bekanta har den senaste tiden avlidit i allt för tidiga åldrar. Det är en starkt bidragande orsak till att jag strax före årsskiftet tog beslut om att göra verklighet av drömmen nu - inte sen, inte senare och definitivt inte så långt framåt som pensionsåldern. Hyr på obestämd tid. Här och nu. Att det blev just detta ökenland var ödet. Mer en slump än något långt från början planerat. Om det är och/eller blir permanent, på del-, halv- eller heltid behåller jag för mig själv...

Cool shadows

I need more shadows at my terraces. Inspired by the beduins - a tent might be a good idea...

Party party, part two

Warhol and I discovered that we are born at the same day. Of the reason that we aren´t going to be at the same place that special day, instead we "pre-celebreated" ourselfs in advance together with some friends, food and wine.

Apartment for rent in Kenzo-Shiba Villa

This villa is owned by a swedish friend of mine. She has different pets, such as the nice duck and two lovely cats Kenzo and Shiba. On the top floor at "Kenzo-Shiba Villa" there is a very nice and newly fresch decorated 3-room apartement (with private entrence) to rent for holidays. From different terraces the view over the calm area is stunning. Walkingdistance to beach /village approx. 5 minutes. Interested? Keep me posted...