Och åren går...

Som väntat blev det en mycket gemytlig kväll hemma hos May med Camelia och Canarianskan. Bedövade av utsökt god mat, dryck och sensommarens doftande bukett, fördes förtroeliga samtal om vad bra vi trots allt haft, och ännu har det, på livets hittills hårda seglats. Tidig kväll blev sen natt. Uppbrott i arla morgonstund bjöd på överaskning - Pöjk von Björk - ett mycket glatt återseende men att den lilla palten dragit iväg uppemot 1,75 och har taxikort har jag fortfarande svårt att smälta. Och åren går...

BIR och HP

Grattis Lill-Albin till 1:a Hederspris och Bäst i Rasen. Se så, upp med mungiporna - next time I´ll be there. Promise!

(foto: Vedklyfarwife)

Lilla Mor, äppelmos och Brödrakriget

Sen eftermiddag värmer ännu solens strålar och ger fallna äpplens skal extra röd lyster. På bordet ligger kantareller, nyplockade i skogar som minner Utlandskorren om unga år. På senare år har hans driv bokstavligt talat stått i fokus och spridit insikt på tillståndet utanför hemmets lunga vrå, vilket gett honom högsta utmärkelsen i skrået. Vi samtalar om skvallerpress, kvällslöp, länder som fått ge vika, och vikar utanför andra länder där bröder krigar. Jag tackar för gott råd om att i alla lägen stå för den identitet jag från början offentliggjort. Att förändra eller helt byta är ingen idé, sanningen kommer ändå alltid fram. Gammal kunskap, för mig ny insikt...

Senare samma kväll, Dokument Utifrån och BBCs reportage om 150 miljarder dollar som långfingrade i bl.a Parsons, KBR och Halliburton har förskingrat som en del av vilda västern i Buskens misslyckade återuppbyggnad av Irak. Medan man, kvinna och barn förgäves duckar för kulor, pågår Hunt Oils svarta guldrusch för fullt i Kurdistan. Sannolikheten att någon kommer att kunna fällas Bortom allt rimligt tvivel, är försvinnande liten. Ett fönster mot omvärlden, en spegel för varats tillstånd, vars repris går att se nu på lördag 27 september kl 21 i Kunskapskanalen på SVT2... Daylight Robbery

Lilla Mor har nu exakt ett år kvar till 90. Framställd bukett och schwartzwald gick henne spårlöst förbi. Hon vände blicken mot omvärlden genom fönstret, håglöst utan hopp, en insikt att liv inte går i repris och att vägs ände inom åldringsförvaringen nu kommit allt närmare. That´s also life i varats rosa äppelmos...

Krydda tillvaron

Hade svårt för att somna igår, satt uppe halva natten och surfade runt på nätet. Hittade lite intressanta sajter med praktiska tips som kan generera mer fluss i blomkålen så småningom. Denna insikt kryddar nu tillvaron och mer konkret av den varan kan det bli om jag vinner Aromias tävlingar på Saras blogg Cum Grano Salis . Brukar normalt inte länka här i bloggen men so what, gamla kunskaper i html-kodning kom nu väl till pass...

Globetrottande bag ladies

SMS från Kumlabruttorna;
- packar last-minute-bags för beachlife, drar den 1:a (Tunisien)

Jaha, och kan riktigt se framför mig gnällbältesbruttornas fullsmockade packning. Och en som redan hunnit packa upp sin bag är hyresgäst no 1 (Slovenien). Och att hyresgäst no 2 nog haft lite hurry skvallrar alla kvarliggande bags om här hemma i hallen;
- drar på söndag, åter den 30:e, ursäkta jag spillde på duken, ha det bäst (Spanien)

Ok, hasta la vista och medan jag fyller tvättkorgen plingar datorn till av inkommande mail. Cybersyrran Sippan på andra sidan viken har lite för många bekanta på besök i förhållande till dagar kvar att få ordning på sina och dögrävarn Berras trunkar;
- drar den 10:e, åter den 30:e, är du där då ? så titta förbi (Tunisien)

Hinner knappt läsa färdigt och ett mail från Marockanskan trillar in;
-hej, drar den 5:e, åter den 19:e (Tunisien)

Jaha, kul kul Bislemma! Knappa timmen efter anländer ett automatsvar från en server i Oslo. Kris-Tina;
- on businesstrip, back the 20th (Kreta & Italy)

Ciao, kalo taxidi och som lök på den berömda laxen mera pip - ett sms från Spanjorskan;

- äru hemma eller borta, haru lust å parta den 26:e ?.. sista chansen innan jag drar (Norge)

OK LADIES - reply;

I´VE GOT THE MESSAGE ! GÖR NU INGET SOM INTE JAG SKULLE HA GJORT OCH SE UPP FÖR KRAPOLA; - drar den 1:a, åter den 10:e, men this time, no time, for beach (svamp-tramp Frankrike & Schweiz)

hälsningar undertecknad

Dedicated to Warhol

No comments...

Stugmakeover

Det blå staketet är efter idogt pusslande på plats. Nu roar jag mig med tanken på att den vitaknut-försedda stugan ska få en rejäl kulörmakeover nästa vår. Från traditionell Falu Röd till Falu Röd Svart. Med lite hjälp av programmet Paint växer nu en tänkbar modell fram på hårddisken. Långt ifrån färdigt, ännu längre från professionellt. De röda grannarna på ömse sidor min är invigda, har anammat och godkänt tanken på att jag vill ömsa skinn. So far, so good. Liv i luckan lär det nog vid bytet av knutflagga. Från traditionell Hälsingskt blå-gul-röd, till röd-vit från ökenland...

Surt sa tomten...

Vnterkräksjukan härjar igen, frostvarning på radion och rönnen dignar av bärklasar. Anar en bister vinter runt hörnet. Trädgårdsmöbler in, tomte ut...

Gula ben och lyckliga ostar

Lyckans ost..säger jag till alla de som har nu tid och lust för svamp-tramp. En av höjdpunkterna i det sammanhanget är när Åkerskan ringer och checkar om vi har en stund över för den årliga rutten till kanten av Roggas myr invid viken där tranorna häckar. Kvällens skörd av "gulben" gav mycket att önska, räckte till ett par mackor men so what - escapen var som vanligt ett trevligt återseende och bollande av livets vedermödor, våra egna och bekantas, en resumé om varats tillstånd in personum. Och innan hemfärd en blick upp i himlen och vink-vink till Rogga...

Brassespray och björnfrossa

Medan Warhol som bäst färglägger wc och poolside i 32-graders värme, går man och quinna ur huse i jakten på optimala jaktupplevelser i det något svalare Svedala. Skördar kantareller och älgkött så det står härliga till. Undertecknad har varken tid med vare sig gulingar eller bruningar ty bråda grävartider råder innan frosten griper tag i den frodigt gröna svålen. Fast det är bara halva sanningen. Återstående 50 % beror på infunnen björnfrossa...

Fick ett mobilsamtal från hyresgäst no 1 uppe i det nordligaste norr igår. Där är myggen väck, har gaddat ihop sig i streck och dragit söderut. Shit, det är ju häråt! Och som ett brev med posten undrade idag hyresgäst no 2 (helt omedvetandes om no 1) om jag ville ha myggspray - från Brasilien! Tack och bock no 1 för kommande invasioninfo. Dito till no 2 för den så exotiska varan. Den kommer att pryda sin plats på den inglasade koloniverandan. Men jag gör nog bäst i att vända etiketten mot väggen. För dess budskap om "Family väck" är visserligen sant när det gäller undertecknads familjesituation men ämnar inte ta kål på några sådana konstellationer. Hit är alla välkomna på besök - gulingar och bruningar, utan eller med familj....

Goodbye summer, welcome spring

Lördagskvällens pirayaparty i koloniföreningens servicehus avlöpte över förväntan. Medan 36 glada kolonister klämde suringars rom mellan fjällbrynta tunnbröd och råa lökar, föll mörkret över nejden. Kväll blev natt och medan marshallers lågor brann ut kom de sista entusiasterna in i andra andningen och höll igång fram till 4-blecket, konstaterndes glatt att nog är det något alldeles speciellt med kolonilivet, ungefär som föreningssekreteraren Fjärren uttrycker det;

" - Jag åker hit för att möta mig själv".

Så sant som det är sagt och när vi nu stänger för säsongen och säger adjö till sommaren välkomnar vi i samma veva våren...

Reloadade fäjs

Tog nyss del av några messages från ökenland med budskap att president Blingbling fallit till föga och lättat på c*ns^ren. Till mångas glädje är det helt okey att reloada fäjsen igen. För hur länge är det ingen som vet. Men den som vet, den vet att riktigt helt okey är det inte...

Recylingcirkus

Alltså det här med återvinning börjar bli rundgång i bekantskapskretsen. Jag å min sida har nyligen recylat en korgstol av Camelias dotter Amelia samt ett staket av sonen till Vedklyvarparet...som i sin tur lyft på rumporna av sina stolar när de fick nys om ett annat staket som kunde passa bra till frallan Albin...som brukar figuerar här på bloggen. Och det staket de nu recyclat hittade de hemma hos "min" Camelia! Camelia å sin sida är i trängande behov av gärdsgård men att Vedkylvarparets son är gärdsgårdsresare visste inte Camelia då -nu vet hon - och eftersom Vedklyvarparet är idoga läsare av min blogg så ser jag med spänning fram emot att ta del av kommande gärdsgårdsvirkesrecylingskontakter...för med lite flax så hamnar några störar hos mig i recyclingcirkusen. Skulle sitta fin-fint till humlen innanför staketet. MITT staket...

Å du Camelia - lookie, lookie! ..f.d. dina solcellslampor behövde bara lite ompyssel i form av nya batterier. Nu Varde ljus på kollo...

Blinka lilla stjärna där...

Säger som Fylking – Äntligen! Det har blivit dags för Star Gazer - in my garden just nu ståtar orientliljan som jag är så fascinerad av. Sensommarens vackraste doftsmycke som trivs bäst med ansiktet i sol och fötterna i skugga…

Buster-Charlie

Dags för ännu en kollo-vovve. Buster är namnet men jag kallar honom Charlie, vilket han inte tycks bry sig så mycket om utan kommer lika glatt viftandes på svansen idogt bärande på nån pryl när jag kallar på honom. Charlie har sin stuga bakom min. Dessutom är vi grannar på den ordinarie bostadsadressen där endast slutsiffran skiljer oss åt. Som lök på laxen delar matte och jag namnsdag - och - heter exakt lika i för- och efternamn varvid vi titt som tätt får hjälpa brevbäraren att sortera post också...