Stora bloggpriset till Michanek

"Erkänner. Jag har ingen koll, varken stenkoll eller nån annan koll heller men så pass till åren man blivit så är jag nästan hundra på att.... "

Ovanstående rader är plankade från mitt första blogginlägg what so ever och det var den 2 februari 2008. Min blogg blir alltså 1 år idag. Anledningen till att jag överhuvudtaget började blogga kan jag till stora delar tillskriva Michanek, en högst tillfällig bekantskap jag hade mött i ökenland ett halvår tidigare. 1 år är inget att fira, det är bara ånyo ett mått på att varats tillstånd om än att de 365 tillryggalagda dagarna dokumenterats på ett sätt jag inte tidigare gjort.

Så Micha - like it or not - så här i bloggvärldens prisutdelarmånad no 1 - mitt stora bloggpris går till dig för att du bidragit till mitt förfall och där jag vecklat in och ut både gamla och nya kontakter. På ett sätt jag inte tidigare gjort....

Skillnaden mellan ditt och mitt sätt att blogga är att du skriver bara när du har något att säga men då säger du verkligen något tankvärt. Jag bara babblar på mest för min egen skull - bra minne men kort, och bokstäverna ihop med bilderna hjälper mig att minnas. Mindmapping av ståndet i tillvaron typ. Just det här fotot har jag plankat helt olovandes. Också det på ett sätt jag inte tidigare gjort. Om någon skulle utsätta mig för ersättningsanspråk - so what! Det kan jag leva med för en sak kan denne någon, jag och Micha vara ense om - när det togs så var vi där och om inte annat så hade vi i alla fall tur med vädret...

Fotoutmaning 6.6

..även jag har hakat på Fotoutmaning 6.6 - välj den 6:e bilden i din 6:e bildmapp.

..och där hittar jag denna färgstarka kvinna boende i byn Matmata, Tunisien.

Ps - tilläggas bör att hon gett mig ett ok att lägga ut henne på nätet och hon har fått ersättning.
Ds.

Om röven örskar

Har jobbat på Harsa Ski Maraton i helgen. Solen sken från en mer än klarblå himmel och snön var vitare än vitaste vitt när de 425 längdskidåkarna gav sig iväg över Harsasjön i jakten på de åtråvärda prisplaketterna. Starten var ungefär som Vasaloppet fast i mininatyr. Tyvärr hann jag inte filma den pga att vi hade fullt upp i köksregionerna. Inalles under ett par timmar portionerade vi ut inte mindre än 642 tallrikar med pärgröt med fläsk, lingonsylt, tunnbröd och messmör. Och är det nån som är mer än mör i fossingarna nu så är det jag. Avslutar helgen med att citera min jobbarkollega diskaren Frasses gamla faster som börjat närma sig de nittio;

"Om Gud vill och röven örskar så blir de no en da i möra å"...

Diamond gloss

Foto: Hotell Björneborg

Har kännt mig rätt "schleten" senaste tiden", farit dit och hit, hit och dit. Flyg, buss, bil, taxi - you name it, done it. Det ena jobbmötet har avlöst det andra utan vila emellan. Det visar sig rätt snabbt i håret, en rätt tjock kalufs av bra kvalitet. Livet hemma i ökenland sliter mer på topparna än här hemma. Dels på väder och vind, saltstänkta vindar och sandiga stormar men även skillnaden på kranvatten.

Det må så vara att skönhet kommer inifrån men när inte insidan räcker till och regnvatten och olivoljan sinat, då är räddningen i mitt fall bra hårvårdsprodukter som just nu stavas Nivea Diamond Gloss. En ny serie som faktiskt fungerar. Glansen är tillbaka.

Växtkraft i rum och överskott på rum

Slog en pling till Camelia. Hon går i väntans tider - längtar efter att få sätta spaden i jorden och kratta. Själv ligger jag i sängen med lappen på magen och läser senaste numret av Hemträdgården, utgiven av Riksförbundet Svensk Trädgård, som damp ner i låddan idag.

Artikelrubriken "Medelhavet i den egna trädgården" fångar mitt intresse och jag ler igenkännande åt innehållet som i korthet handlar om när man efter en vistelse invid den blå pölen där nere, vid hemkomsten längtar tillbaka och fyller våra altaner och trädgårdsrum här hemma med diverse citruxväxter o dylikt. För min del är det just nu kluvet, å ena sidan längtan efter vårstädningen på kolonin, å andra sidan "Den egna trädgården vid Medelhavet" - mina terrasser där förhoppningsvis alla växter och blommor klarat sig efter den sista tidens myckna regnande. Anar att många ännu har rötterna ståendes i på tok för mycket väta som inte runnit undan med förruttnelse som följd. Men så blir det, lite svinn får man räkna med när man inte kan vara närvarande för jämnan.

Sist jag var nere såg jag till min förvåning en växt jag kallar "tusen bröder", fallit i blom. Se bild ovan och har du kännedom om det korrekta namnet är jag tacksam om du hör av dig.

Höra av dig kan du även göra som ev är i behov att tillfälligt hyra ett rum i ökenland. Ett av mina där nere har blivit över. Uthyres möblerat/delvis möblerat till pålitlig, ansvarsfull person med sunt bondförnuft och som har erfarenhet av att sätta på, stänga av och byta gastuber eftersom jag inte är närvarande för jämnan.

Kassaskandal

Slänger iväg ett sms för att kolla läget. Svaret lät inte vänta på sig..

"Nej, inget jobb ännu men nu har jag ledsnat och sökt utom mitt skrå. Måste ju ha flis!"

Hmm...

Förr var det viktigt att utbilda sig till ett yrke. Inte tu å tal om annat. Ett avlagt gesällprov föregicks av en lång lärlingstid. I alla fall för de som ville ägna sig åt någon form av hantverk, typ gelbgjutare, kordoansmakare och hattstofferare typ. Jobb fanns så det räckte och blev över. Kan väl inte direkt påstå att det var bättre förr. Det är sämre nu vilket sms-svaret är ett bevis på. De som utbildat sig får inga jobb. Överhuvudtaget.

Och den som fått, och har, blir av med sitt.

Hmm...

I bilden ovan har naturens eget skråväsen ordnat allt till det bästa. Gubbarna har fått ett rejält tak över huvudet och ett mot både kyla och värme isolerande omslag. Förr var det viktigt att alla gavs möjlighet att ordna för sig och de sina..utbildning, yrke och arbete blev flis som omsattes till tak över huvudet, kläder på kroppen och mat på bordet.

De som idag har flis, blir av med sina.

Hmm...

I en annan bild ser jag de som har som jobb att ordna flis åt de som inte har. Men av någon outgrundlig anledning så kan de inte göra det. Inom rimlig tid.

Försäkringskassan är mer än hmm. Det är skandal.

Mina getter och deras getter

"Mina" getter i ökenland är av segt virke. Uthålligt, enträget och lika idogt varje dag knatar de gata upp och gata ned för att finna något ätbart. Utanför mitt hus finns lite gröna plättar som rätt ofta, och i brist på kommunal fungerande logistik när det gäller sophanteringskärl, översvämmas med diverse soppåsar från kringliggande hus. Själv brukar jag spara gammalt bröd och grönsaksblast till getfarmarens stora förtjusning. Det ger även honom ett tillfälle att få lite skvaller från Europa och förhoppningsvis även bli bjuden på en cigg eller två. Nåväl, de här getterna skrämmer man inte så lätt....till skillnad från nedanstående "fainting goats". Klicka på den lilla pilen så startar filmen..

En biljett, två säten..

Hyra
Hemförsäkring
Elräkning
TV-avgift
Fast telefoni/internet
Bilskatt
Bilförsäkring
Motorvärmarplats

...hur stor del betalar du, hela eller halva???

I ett av mina förra liv var jag kassör i ett riksförbund. På årsmöten bestäms medlemsavgiftens storlek. Ett par boendes under samma tak uttryckte önskemål om att få betala endast en medlemsavgift. Öhh...

"Okey - ni får ett ex av medlemstidningen och på fortbildningskurserna får ni två bara vara med halva tiden, alternativt att en deltar hela tiden - it´s a deal?...

Styrelsens kontring mottogs med mycket gnissel och gnöl av samboparet, även uttrycket "fräckt" uttalades. Även jag har varit två men att vara fräck och köpa en färdbiljett men nyttja två säten, nope.

Om du som läser det här är inte riktigt fattar vart jag vill komma, klicka här

Blåa tänder har hittat hem...

Säger som Fylking - Äntligen!
OCH - det funkar....

Office 2007 ? Nope, 2003 får hänga med ett tag till men efter sanslöst mycket krångel hit och dit har jag nu lyckats hitta, laddat ned och installerat försvunna drivrutiner. Wifi, Wlan och Bluetooth har hittat hem till min laptop. Den lilla lampan lyser blå...

Till Veiken - den vackra gamla porten på bilden???
Fusk godtages....

Det har regnat och blåst riktigt rejält de senaste dagarna i ökenland. Översvämning och ivägblåsta paraboler. Jag har också en parabol. Inte här men där. Hmm, undrar om...

produktnyckel till Office 2007 Pro

Så har då lappen äntligen kommit hem från datadoktorn....
Tusentals filer, oersättliga foton och jobbmaterial gick att rädda från den kraschade hårddisken.

Borde ju vara själaglad, och det är jag. Fattas bara annat, men kraschade diskar innebär att såväl operativsystem som alla tidigare installerade program ryker i samma veva. De flesta har jag lyckats fixa via att geeka lite på nätet.

Nu återstår en liten men ack så viktig detalj - i det vita fältet här ovan i bild så -Jäpp, haru några på lager? ...inte till Enterprise, det ska vara PRO. Pleeeeease......por favor..s´il vous plait..

Väntat, väntar, väntat. Nähä, ingen hade, ville alt vågade inte. Och de var ju väntat, men testa kan man ju alltid göra. Hissnande summor är i omlopp. Fattar varför en del tjänar multum på att vara oärlig. Fattar varför vi som är ärliga blir av med multum också. Fattar inte vad jag gjorde innan, nätet alltså. Men att det är sanslöst korkat alltihop. I mitt nästa liv där blir det bara blommor...

Följ med till Libyen! Libya - here we go...

Klicka på bilderna så blir texten större....

Bilden högst upp föreställer XO reisers Marie Jonasson, Siri Grini Lunder och Erna Littorin när de var på rekognogseringstur i Libyen nu i december bl.a. den stora och prydliga huvudgatan Omar Al Shoktar i Tripoli där de besökte medinan och shoppade loss riktigt rejält, för där är verkligen BILLIGT. Ett besök gjordes även i den gamla teatern i Sabratha och Leptis Magna. Bilderna visar även Hotellet i Tunisiska staden Zarzis samt Hotell Diplomatic i Tripoli där Erna sjunkit ned i de röda skinnsofforna.

Så vad väntar du på? Följ med mig på en i många sätt unik resa. På http://www.xoreiser.no/ bokar du in ditt nästa och spännande äventyr, en resa som arrangeras av mycket professionell ledning och det till två mycket färgstarka länder som älskas av solen och belägna vid Medelhavet.

OBS - för dig som redan är i Tunisien då eller vill ta dig dit på egen hand och endast delta i dag 3-6 blir priset 1100 tunisiska dinarer vilket i skrivande stund med reservation för kursändringar är ca 6600 svenska kronor.

(Special message to Camelia & CO - det här får ni inte bara missa. Ta ledigt NU, pronto! basta! en vecka eller två, räknat från fredagen den 27:e mars. Speak later....)

Toppskick och andra skick

Sugen på en liten läcker välskött gobit på fyra hjul? Ta då en titt på min bekants bekants annons i länken; http://www.blocket.se/vi/18490317.htm?ca=5_s

Jag blir lite sugen själv faktiskt, ty nu sitter jag här med en kallelse till årlig besiktning i näven. Igen. Jag har en Opel Astra Kombi -97, fläckvis vinröd metallic och just nu väääääldigt billig. Någon?....

Writers corner...part two

Ååååå vad jag saknar lappen. Fanns den här hemma så skulle jag läsa, titta, kopiera, bränna, back-uppa, säkerhetskopiera, flytta över, kopiera, rensa, lägga till, uppdatera, å back-uppa igen. Den skulle få följa med ned i sängen - jäpp!! ..och ligga där heeeela natten. Nu blir det inte så. Lappen är på verkstad och än har inget besked kommit i vilket tilllstånd den är. Inte många minuter innan butiken stänger. Hoppas, hoppas, hoppas....

..annars finns inget annat göra än att gå en sväng på krogen mitt emot. Slog en pling till Maggan för att kolla om ett par tre bärs. Det var länge sedan, alldeles för länge sedan. Hoppas, hoppas, hoppas...

How to save Air Fairs...

Dave and Jim were a couple of drinking buddies who worked as Aircraft mechanics in Melbourne. One day the airport was fogged in and they were stuck in the hangar with nothing to do. Dave said, 'Man, I wish we had something to drink!'

Jim says, 'Me too. Y'know, I've heard you can drink jet fuel and get a buzz. You wanna try it?'

So they pour themselves a couple of glasses of high octane booze and get completely smashed.

The next morning Dave wakes up and is surprised at how good he feels. In fact he feels GREAT! NO hangover! NO bad side effects. Nothing!

Then the phone rings. It's Jim. Jim says, 'Hey, how do you feel this morning?'

Dave says, 'I feel great, how about you?'

Jim says, 'I feel great, too. You don't have a hangover?'

Dave says, 'No that jet fuel is great stuff -- no hangover, nothing. We ought to do this more often.'

'Yeah, well there's just one thing.' Jim said

'What's that?' asked Dave

'Have you farted yet?'

'No.' said Dave








'Well, DON'T, 'cause I'm in New Zealand'

Återupplivningsförsök

Med tanke på mitt förra uppdaterade inlägg kan ovanstående rubrik anses något suspekt men han var en man med mycket humor, alltid en rolig historia på lager. Livet går vidare och om det nu är någon där uppe som gillar mig så kan det vara han, för efter mycket krångel hit och dit har jag fått fart på fasta fiberlanlina igen. Även om Warhol nog har en annan mer och rätt kulörbeteckning så hävdar jag att ljuset i mitt mörker just nu är två varianter av limegrönt. What so ever, det lyser...

I databutiken står min laptop försedd med en ny hårddisk och till den tankas nu över diverse innehåll från den kraschade. Vilka program, drivrutiner, dokument och foton som går att rädda är för tidigt att säga, men jag lyfter blicken uppåt och hoppas på att en rolig historia ligger och lagras i väntan på min servicepack...

Avslutningsvis - livet går inte i repris, så se till att gör en ordentlig back-up. Inte sen, senare eller i morgon. Gör det NU.

Gör något av livet NU medan du fortfarande är, andas och får vara med. Det är inte alla som har en rolig historia som väntar...

Och historien upprepar sig

Slölyssnar på TVn där reprisen från fredagens frågesportprogram Vem vet mest pågår för fullt. Har svårt att koncentra mig. Hör frågorna genom ett töcken. 10 poäng historia. Allmänbildning har blåst iväg med höstvindar. Uthängda kläder på balkong har rasat ned från galge.

Jag vet inte mest. Jag tror det är höst. Det känns så. Historien har upprepat sig. Det jag fått höra ville jag inte tro på. Ville veta men ändå inte. Rädd för svaret. Ofrånkomligt. Nu har han berättat själv. Cancer.

Går ut på balkongen och tar in kläderna. Byter kanal. Stänger av. Funderar på allt han sa. Minnen flimrar. Den som vet mest - varför? Körteln gisslar 1 på 900. Per år. En vän i fjol och nu honom. Varför? Ingen svarar. Tårar rinner. Loggar ut. Stänger av. Packar väskan. Åker bort och stänger av. För att komma tillbaka.

..och jag kom tillbaka och åkte igen. Medan jag varit borta har jag funderat på vår sista samtal. Det var den 28 september och du var på väg att få besked om tid, längden på den tid du hade kvar. Vi befarade att det skulle vara 3 månader. Och så blev det, exakt på dagen. 28 december. Begravningen är i morgon. Jag kommer inte att vara där. Du var ensam och din sista önskan var att få dö ensam. Begravningar var det värsta du visste. Suss gott vännen, Du saknas mig.

Tekniktröst för 10018,90

TVÅHUNDRANITTIOTVÅOCHFEMITO

Har kommit hem från ökenland, kylskåpet gapar tomt. Besöker matbuiken i kvarteret och i korgen läggs diverse basvaror såsom ägg, kaviar, ost, mjölk och kaffe. Slutnotan går på 292,50...sanslöst, så mycket för nästan ingenting alls. För den summan i ökenland kan jag äta mig mätt en vecka, frukost/middag. Som vanligt där nere tappar jag ett kilo i veckan, mer av luftombyte och annat rörelsemönster än själva kosthållningen. Denna gång avstod jag från de så otroligt goda vinägerchipsen. En form av nyårslöfte, en lättare lifestyle, typ..

Har kommit hem från ökenland, den bärbara laptopen har kraschat. Kommer inte in, kopplar ej upp, funkar inte alls. Återställningsskivor, back-up? Nope, njet, no, le-le. Inget funkar. Som lök på laxen och grädden på moset har av någon outgrundlig anledning även den fasta bredbandslinan på den stationära i bostaden ballat ur....sanslöst, - ingen har ju varit här, allt har varit avstängt. Kopplar upp men kommer inte ut, inte in, ej åt.

Besöker matvarubutiken i kvarteret och i korgen läggs en enda vara - nyhet från Estrella - Salt & Vinegar...en smak av ökenland som tröst mitt upp i all teknikstrul till den nätta summan av 18,90. Summan för special-lappsresque av fyra års jobbdokumentation, text och tusentals bilder? Gissningsvis hamnar den i runda slängar på 10 papp. Exkl moms...

Kvar i ökenland är Warhol, håller tummar och tår att linorna mellan våra länder funkar så att hon kan maila över ett par losade bilder. Ringer upp och yes, det fixar sig...

Ååh dessa fantastiska män som kan konsten att...

...laga mat.

Har haft förmånen att omges av matlagande karlar i stort sett hela mitt liv. Och livet i ökenland är inget undantag. En kväll kom F & S och fixade utsökt god aloush, lever och marguez. De stekte lammkotletter så det stod härligan till. Stekoset av lammkorvar fick Minaretbarking dogs att skälla lite extra. Ett par kvällar därefter var det dags för M & H att en stjärnklar natt fixa till ett par kilo Trilja testona. Mmmm...män va mums det blev. Gaahhh...

Catlife på terrassen

Jag är inte med barn. Jag har fått barn. Eller rättare sagt - jag är med katt! En svart katt....har slagit rot på min stora terrass. Sotis eller Sahara, har inte riktigt bestämt namnet än, kliver över balkongmuren från pågående grannbygge varje dag, för att lapa sol bli kliad bakom örat och med lite tur få krypa hoppa upp i mattes knä. Kurrar, drar isär trampdynorna och kloar sig fast och snuttar så mattes t-shirt blir sjöblöt. Skulle så gärna ta hand om och mata men so sorry, går inte när jag inte bor på heltid. Maybe i ett annat liv, nästa liv...

Rudolf med bruna mulen

Nyårsafton firades på Merhaba Palace i Port El Kantaoui. Rudolf med bruna mulen hälsade välkommen i foajén. Bon Anné 2009. Dock utan smällare.

Undermålig bildkvalitet pga taget med 1,3 megapixlars kameramobil.