Overloaded...

"Paketbil". Size 24/22. No further comments....

En höstdag i Rondane

"Ensam du vandrar i fjell og myr, en strålande höstklar dag. Ser lyngen glöder og alt tar fyr med färger av alle slag. Din sjel blir löftet mot himlen opp fjernt fra alt stress og kav. Ditt öye skuer mot fjellets topp på slik en velsignet dag.

Så skönt att få frydes ved fjellers ro og få nyte dets stillhet og fred. Så godt å få kjenne en indre ro, en lise for kropp og sjel. I fjellviddens storhet du legedom får fra de se sår som livet deg gav. Her finnes lindring för dypeste sorg og tröst for hvert hjertesår.

Fjellet gir hvile og styrke og fred, en glede så rik og stor. En storslagen skjönnhet du frydes ved, der kan ej beksrives med ord. Du står der på toppen, ditt mål er nådd du skuer all viddens prakt, de sprakande farger som fjellet har fått i hösttidens skinnende drakt."

From 950 meters above sealevel...

Due to the circumstances, this message will not follow in polish....(lol).

"-Fakeri says you kissed him in the phone!?!?!!...Rhibba says you´re fi Dar Hey Baberiba Street?!?!?!?!  When did you call????...fi Susah Zoghmar???
"-Yes, an hour ago. No, she prob mix it up - Anniiiiii mountain high Norwége!!!"
"-Fakeri is soooo happy, wants cadeaux Maaa Suéde Anniiii fi Zoghmar. And Rhibba wants Lisa cadeaux!!"
"-Smilla Fathi, smilla. Nshallah. Enti rohi boussa"

(...is thinking; mix-it-up-socks-perfect-cadeaux-les-enfants-chakchouka-family)

3 x hösthärdar ut

Hade förmånen att möta våren tre gånger i år - i Tunisien, Paris och Sverige. Fylld med vemod sitter jag nu på solig HSB Resort. Tårar trillar ned på kinden - har sovit sista natten på kolonin. För den här säsongen....

Bommade igen kolonipörtet idag men är otroligt tacksam för att jag än så länge har alla sinnen i behåll och fått uppleva allt vad trädgården gett i mångfald, färgprakt och ätbart. En rofylld plats för vällust, reflektion och eftertanke...

Nästa gång jag ser den är det höst men innan dess väntar en höst i Norge. Tanken på att det bär iväg till ökenland i oktober där den arabiska våren då ännu pågår, gör mig glad igen. Hjärta och smärta bland ökenterrassens växter och vänner. Reunion med slaktaren runt Dar Annikas hörna, Sippan&Berra sss inclusive, Butler&Steward, Grethen&Den Vackra, Konsulinnan&Blondinen, Kejsarpalatset icke att förglömma. Och Hamma. Måhända även Majsan droppar in. Att granntuppen is still alive på Hey Baberiba-Street får mig att hösthärda ut...

Ska jobba hårt för att Camelia på klippan hakar på. Olivplockning i hembyn Zoghmar med Syster Yster in the middle of nowhere med flying carpets på stampat jordgolv skulle göra henne gott. Och träffa Fakeri för det har jag lovat hans mamma. Det jag lovat det håller jag. Oavsett årstid....

som om det var igår

Hylands Hörnas ABC-bok såldes genom Radiohjälpen till förmån för spetälska barn över hela världen. Priset var 4,50 inkl.oms. Och året 1966 då följande tankegångar från svenska folket sattes på pränt;

Aa
Astronauten råder sonen
stå i bostadskön på månen

Bb
Beatles är en sorts orkester
vars frisör har tatt semester

Cc
Chefen är den sortens herre
som du själv vill bli - fast värre

Dd
Dekolltage är nu för tiden
sidenklänning - utan siden

Ee
Emanicipationsdebatten
upphör temporärt om natten

Ff
Fans är popidolens svans
fanns ej fans han inte fanns

Gg
Glesbygd är en trist miljö
ensam får man stå i kö

Hh
Hemslöjd kallas plastreplik
gjord i en japansk fabrik

Ii
Idrott är att hinna före
till ett fånigt litet snöre

Jj
Journalistens intervju
börjar ofta "hör-du-du"

Kk
Kontokort - ett sätt att låna
av sig själv varannan måna`

Ll
Lorten ödelägger stränder
mens vi står och matar änder

Mm
Maskulinum är ett kön
som har mycket högre lön

Nn
Nyckelbarnet sa till pappan
Far, jag såg din fru i trappan

Oo
Omoralen som vi klandra
praktiseras blott av andra

Pp
P-plats hittar man i staden
när nån annan hunnit ta den

Qq
Quicklunch uppå chefsnivå
varar mellan tolv och två

Rr
Resebyrån ordnar till
längre ledigt än man vill

Ss
Snabbköp är när folk i massor
står och trängs vid samma kassor

Tt
Transistorer i naturen
skrämmer bort de arma djuren

Uu
U-landshjälp är att försaka
då och då en pepparkaka

Vv
Vänlig vecka fort förgår
bättre vore Vänligt år

Xx
X- en okänd bil bakom kröken
kan förvandla oss till spöken

Yy
Yrkesboxning är ett sätt
att bli utan sans och vett

Zz
Zebran är bland djuren pop
tänk att födas klädd i OP

Åå
Årgång är ett mått som gäller
kvinnor, vin och bilmodeller

Ää
Älgen ensam satt och log
i en sönderskjuten skog

Öö
Övertid är fritids-sjå
för att tid till fritid få

Zonknäckare på hög nivå

" ...WAS thinking Edelweiss "

Att planera trädgård niohundrafemtio meter över havsytan, tarvar att se möjligheter i det som e v e n t u e l l t kan rota sig och överleva i zon 8. Ovan trädgränsen är en utmaning som heter duga, tillika ett roligt uppdrag som resulterat i en mängd nya kunskaper för det egna Light Valleypörtet i zon 5/6. Åkte på studietur och besökte Per Gynt Valleys grönaste fingrar. Ni vet, en sån där som har rätt många år på nacken och vet vad som funkar. Och här är det allt annat än Funkia. Efter en mycket trevlig dialog, ett par tankevurpor, tre surhetsgrader och fyra torrmursnivåer ytterligare, tackade jag för hjälpen och återvände upp på kalfjället för en rekognisering bland det som växer vilt utanför den nu planerade tomten vid mina vänners nybygge. En rejäl happening, so far so good och kommer att återkomma i ärendet...

I övrigt rullar livet vidare. Ungefär som väderlekens regnmoln. Jäpp, il pleut  igen och har sållat ytterligare agnar från vetet. Ny studietur är inplanerad. Till Polen.

"... IS thinking Skup jagód, kocham ciebie "

Bye bye, and hello...

Midsommarveckan i ökenland bjöd på underbart väder, härliga, kreativa, korta och långa möten med såväl nya som gamla bekanta. Hett midsommaraftonsbad med Majblomman som introducerades för Blondinen + Steward med harem på stjärnbeströdd terrass inclusive. Spännande heldagsutflykt mellan arla morgonstund och skymning i Raf Raf där 13 likasinnade invigde Nordpolen. Med två o:n. Konstvandring i frodig grönska, inmundigandes goda viner och andra gottor...tarvade så småningom ett besök på hemlighuset...

Bilden här ovan - insidan av WC-dörren, en tankenöt a la favoriten Fant om varats tillstånd på bägge sidor om den blå pölen, satt som smäck i hjärnkontoret med tanke på vår för dagen privatinhyrda louagechaufförs idoga försök att orientera sig med målsättningen att leverera sju i sammanhanget mycket beresta madamer på rätt ställe i rätt by på rätt tid. Filmande co-driver försökte bistå så försynt det bara gick. "Pardon mon francais mais...där skulle vi nog svängt höger!...kartbok kan vara bra att ha". Blondinen och Safety Manager vars franska språkkunskaper ligger på en avsevärt högre nivå än min, tog över och föreslog honom vägsök via internet som förberedandelse när map och GPS inte står till buds runt hörnan. Å andra sidan, resa är det intressanta som sker när häcken fraktas mellan punkt A och B...

Granntuppen och slaktaren runt lokala hörnan? Jäpp, still a live! Och ingen av dem gör antydan att ge upp. Inte jag heller.Vaknar före golandet och stegar in på tjurblodsbestänka klinkers. Levererar leende och  bestämt vita lögnen "Leeee chokran giftemål, som du vet är jag already barsha occupee men gärna ett kilo lammkotletter och 2 hekto lever tack!!". Elektriker lokaliserades, igångsattes och avtackades. Gjorde high five för återvändande ström...för att tre ögonblink senare göra två tummar ned när salus per aqua utan förvarning sinade ur alla tillgängliga tappställen. Redan fet olivoje-intvålad sol-och-sååå-rosa-vidbränd corpus sköljdes hjälpligt av via kolsyreinnehåll i flaska a la PET. Tog en 4,5 minutes walk till Kejsarpalatset för mental inre svalkande rosé-sköljning. Blir halvvägs dit stoppad av granne som ilade iväg in i sin lilla drugstore för att hämta present - en dryga kilot tung keramiktavla som återgällning för fjolårets microbistånd till sjuka sonen...

Söner är bra att ha. Anser kineser. Och säkert fler med dem. Själv har jag inte producerat några egna varvid två släktens gemensamma familjeråd, i en by vars geografiska lokalisering av flertalet bekanta nog skulle anses ligga bortom alla allfarsvägars vägars ändor, har utsett mig till "Maaa Suéde" för en av hittills två battingar möjliga. Massa gos, mys, skratt, tårar, bus och kärlek. Kvalitetstid när den är som bäst...

Allt har och tar sin tid. Även när den tycks stå stilla. Medhavda Light Valley-trädgårdsmästares ongars urväxta paltor levererades och satt som smäck på ökenson och hans lillebror. Sanden i timglaset sinade. Snabbt och känslomässigt avklarades med viss möda "Bye bye ökenland, and hello Sweden"...

Vid take off kändes tre i bredd tomma flygsäten som vinstlott. Utsövd och väl här hemma har sommarljusa nätter fördrivits med svalkande dopp i river och gamla vänner. Till mycket stor glädje även en incyklandes från Down Under. Omfamningen av koloniträdgårdens blomsterprakts dofter har hittills i år varit förunderligt påtagliga. Precis som om den känt på sig att det i morgon är dags för ny escape och vill bistå med kraft på färden. Som kommer att företas utan kartbok och GPS...

"Bye bye Sweden, and hello Norway"...

Alla dessa pörten

De under stock och sten har börjat visa sig. Kreti och pleti likaså och av någon outgrundlig anledning i tid och otid anger sina positioner. Jamen bra där! Nu vet jag...vem som är vart.Och varför. Same same...

Har nyss packat mig hem från pörte2 och på väg hem undrar nyfiken förbipasserande;

"- pörte3, haru sålt?"
"- nope. Planen att köpa det ligger kvar".

Så även att inte sälja pörte2. Ej heller pörte1.Vilket jag inte upplyste den nyfikne om. Men om pörte1 och 2 säljs kommer avyttring av än så länge inte köpt pörte3 ske. Därmed ligger även planen att införskaffa pörte4 kvar. Mer än så varken får eller behöver ni veta. Föreslår att ni istället ägnar mer energi åt dom som tvingas fly från sina hem....varför de flyr...varför de tillåts bli våldtagna i flykten. Och dom som inte kom hem från jobbet...

Ovanstående bild är rum6 i pörte1. Här tillbringar jag resten av den varma sommarkvällen. I tankarna är min kusin. Även han har ett pörte. Ett mycket vackert sådant. Om han kommer att kunna återvända dit kan ingen i dagsläget ge svar på. Under har skett förr. Jag ber himlen vänta...

Ropa de tvärs över sjön....

Överst i posthögen ligger senaste pensionsrapporten från KPA. Inte så värst uppmuntrande läsning. Fastnar på ordet Efterlevandepension = den dagen kvinna lägger näsan i vädret åker kvarvarande smulor in i den allmänna potten. Till helt andra behövande än de jag själv önskar. Läser vidare och fastnar på ordet Återbetalningsskydd. Då ringer mobilen...

Displayen skvallrar om att det är dags för "familjerådet" - en minuts snabbcheck varje vecka om varats tillstånd på respektive sida om den blå pölen...

"-Hej hej Annnniiiiiiiiiiiiiiiiii...bra..please....baj baj puss hej"

Fakeri bubblar av skratt i sin iver att kunna prata utländska. Pappa tar över luren, tackar för tvättmaskinen - ett resultat av tankesmedja på terrass med likasinnad. Visserligen halvautomatisk men i skick som ny och guld värd för mamma som vanligtvis sitter på golvet och handtvättar i balja med en olivtvål. Stor som ett smörpaket.

"- Hej DIN son är utan pengar!. Dåligt med jobb, ingen dricks."
"- Hej sorry, Anniiiiiiiiiiii inget jobb, inga pengar."
"- Hej inget jobb? Sälj allt! Flytta hit bo tillsammans, när VI utan pengar DU åka jobba Norge!

" -Hej puss baj baj"

Tanken lockar. I ökenland börjar allt bli smått möjligt. Ett alternativ så gott som något men nuvarande emigrationsregler är inte uppmuntrande läsning. Ej heller det om SINK-skatt. Och slutresultatet av den "Arabiska våren" har vi inte sett ännu. Och när det kommer måhända orken trutit och bara smulor kvar av möjligheter att ta sig över den blå pölen...

Slår av telefonen och går in på fejan. Har mycket att läsa ikapp pga mycket hembygdsfrånvaro det senaste året. Slänger in en önskan hos lokalradion och får den uppfylld. (Tack Janne Geson!). Under tonerna av Brusa lilla å med Janne Schaffer tar jag del av, och är en del i, andra tankesmedjor. Något har hänt i vårt lilla samhälle...

(klicka och lyssna... http://www.youtube.com/watch?v=ZZ7VbnZ5nqc )

Tack vare likasinnade lokalt ser det faktiskt ut som om kommunens slitna slogan börjar bli verklighet. Jag ler och bubblar av skratt. Inom överskådlig framtid behöver inte Märta och Ture ropa tvärs över sjön. Med samsyn, samförstånd och kreativa drivkrafter kan de sammanstråla på vattnet. Över en natt har det som är beläget på alla sidor om alla vatten, ökat rejält i värde. Möjligt är att Fakeri väljer att sälja, och att det då finns andra former av gränsöverskridande återbetalningar till de han själv önskar. Baj baj puss hej...

Dead and alive

Undrar vad han tänkte, självmordsbombaren som idag tog sitt eget liv och raserade x antal andras. Jag skriver x för utöver de 14 döda och 20 skadade finns en hel hoper med vänner, bekanta, anhöriga, arbetsgivare och alla deras bekantas bekanta....

Han? Kanske det var en hon? Eller någonting mitt emellan...en shim...en Denna där som inte var vid sina sinnens fulla bruk. Platsen valdes med omsorg. Argana Café belägen mitt i smeten på torget Djemma el-Fna i staden Marrakech, i Marocko. Ett populärt och välbesökt turistmål...

Om man, kvinna och shim är vid sina sinnens fulla bruk, då kan man inte undgå dofterna, ljuden, henna-damer, tingeltangel, bling-bling och röken som stiger upp från träkolsgrillarna som tänds varje dag året runt sent på efterdagen när solen börjar gå ned. Ett myller av försäljare och turister, glada utrop och skratt...

Jag, precis som alla andra, njöt av kaffet och utsikten från terrassen ett par tre meter ovan myllret nere på torget. Åt andra hållet ser man de snöbeklädda topparna på Atlasbergen. Det är en mycket märklig och mäktig känsla. Snö, palmblad och omtjusare all inclusive. Tusen och en natt. Medeltiden. Jag tog några bilder innan gick jag ner för trappan. Ovanstående är den sista. Mot torget och ingången till Argana Café bakom ryggen. Hit kommer jag att bege mig igen. För just här är känslan av att vara vid liv extra stark. En euroforisk känsla av livsglädje. Har man den tar man inte ett liv. Inte sitt eget, inte någon annans. Denna där var död innan den tog sina steg uppför trappan...

Chewing

Besöket hos Madama Polskas nya pörte i Chott genererade i, som vanligt, trevlig gemenskap med Majblomman. Vi gick på upptäcktsfärd bland murbruk, getlortar och appart-pörten medium luxe. Konstaterade att den nu så fridfulla oexploaterade "Jona Beach" nog är ett minne blott inom loppet av ett par år. Stillar hungern i ett litet snabbköp och vad skådar mina blågrå där på front desk - om inte tuggummit med stort T. En kärt smakfyllt återseende, en aha-upplevelse som nästintill frambringade tårar under ögonlocken. En reunion efter cirkus 45 år. Flashbacks Hellbergs Frukt, Lindbergs Livs och strandkiosken vid Norebadet...

Tuggade vidare med fastighetsförvaltare, Mahaboula och annat löst folk från när och fjärran höglänta länder. Dan före dagen med stort H - hemresedagen - ägnades helt och hållet åt "min" älskade kompis Fakeri som gladde sig åt alla djuren på mini-zoo och att få träffa sin farbror som jobbar med piratbåtar i marinan. Efter ett par varv på karusell begav vi oss hemåt där det blev många kramar och fler brännande tårar. Men med hans mosters egenhändigt tillverkade flying carpet under armen visste han att jag skulle komma säkert hem. Och tillbaka...

Starten gick som planerat och uppe i luften mellan Tunisien och Sardinien mötte jag ytterligare en vår. De ännu lätt snöbeklädda topparna på Korsika och franska alperna stod i bjärt kontrast till den klarblå himlen och gröna djupa dalar där floder och sjöar glittrade som diamanter. Synen från ovan av lapptäcket med gula rapsfält i trakterna kring Paris går inte att beskriva. Det måste upplevas, precis som känslan av att komma hem till the land of Lill-Babs när man varit borta ett tag. Stinget i hjärtat och glädjeknipet i magen av att nu, nu är det inte långt kvar när man svänger av från E4an mot de blånande bergen i fjärran...

Skärtorsdagen försvann som en oljad blixt men inte på kvasten, den färden hade jag sedan länge tackat nej till. Pga "Fästen" Memory Lane. Långfredagen kändes som den längsta på mycket länge. Gladdes åt att så många faktiskt är kvar. Och ännu still going strong. Även om livet tärt på en del, mer än vad de själva nog planerat. Mycket glädje och skratt. Vi tuggade vidare och jublade åt de som stod för liret under kvällen. Och kände sting i hjärtat och tårar brände för de som inte längre är med oss...

Med även i år är kolonin. Har funnits tillfällen det senaste åren där avyttring stått på övermålad tapet. Det gröna tarvar nämligen närvaro. Fysisk sådan. Funkar rätt dåligt att äta av kakan och ha den kvar men ska tugga vidare på den biten också för att det ska lösa sig till det bästa när jag drar iväg över gränserna. Men inte riktigt än. Ska njuta av våren här nu. Tillsammans med gamla grannar. Och nya som jag ännu inte sett men det vi båda vet är att innan vi möts har en gräns redan satts. En fysisk sådan. Som ska klippas. I skrivande stund för reflektion och eftertanke om vad som som pågår i andra länder och vid deras gränser, samt inte minst efter alla möten och samtal denna helg, ser jag häcken som en möjlighet till glädje. För jag har mött våren tre gånger i år. Och det är få förunnat...

Reschedule

Since I arrived in the beginning of March many of my friends also did. Scott, Patsy, Steward, Folkan and The Butler. In this minute Mahaboula search for tickets and Blondinen is boarding.

Due to the revolutions some V.I.Ps decided to pay this country attention such as Hillary Clinton, Berlusconi, Moussa Coussa and Angelina Jolie. Bravo - Applaouse!

Now Tunisia deserves more support than a quick visit. There is an empty seat on the TA-flight today. I´m not ready to take off. Rescheduled and stay for another week...

...wondering where in the world the frequent flyer Bildt is. Afghanistan?

Okey Calle, if so you are excused. Otherwise not. Rescedule - just do it!

Solmoget bus

men

Idag följde Fakeris pappa med till souken. Och det innebär att allt blir mycket mycket billigare. Å anda sidan handlas desto mer varvid summan av kardemumman, jordgubbar, olivtvålar, chili, mynta, tvättmedel, rökelse, skor, kolor och kajaler går på ett ut. Morbror Habib står med sin Izuzu utanför marknadens murar. Flaket är till bredd, höjd och längd proppfull med nyskördade apelsiner. Gratis är gott. Och när gratis har mognat i solen - ännu godare...

Att Fakeris pappa är med, innebär även att det inte blir så mycket bus. Å andra sidan är "Maa Suéde" känd för att vara den enda kvinnan som tar med sig barn till marknaden, varvid försäljarna förväntar sig att något ska hända. Jäpp, häpp whey hey så det kan gå. När inte haspen är på. Fakeri ger mig high five och vi skrattar så han kiknar...

Fakeris mamma stönar av värmen från den heta vårsolen. Pappa längtar till café och tupplur på madrass. Glass i stora lass på Casa de Gelato får bli nästa gång. Fakeri och jag låtsas hänga läpp ett par minuter. En tyst överenskommelse - lite tjafs i baksätet för att taxichauffören tvingas sakta ner farten. Rejält. Och så där av en händelse - alldeles preciiiis utanför den nyöppnade glassbutiken. Så det kan bli. För såna är vi....

Still alive...

Åsnans läte är en plåga. Varför ? brukar många fråga....

Under färden mot Tunis pekar Fritösen ut 13 par Herr och Fru Stork som häckar högst upp i telefonstolparna, varvid Majblomman, jag och Bullbagaren trycker våra näsor mot bilrutorna av förtjusning. Häftigt! och jag får ungefär samma känsla som när jag ser tranorna anlända till Light Valley om våren...

Inte så långt därifrån, närmare bestämt från Jämtland härstammar en kvinna som helt sonika tog sitt pick och pack och en konstnär från Götet, till Tunisien för cirkus 25 år sedan. De föll liksom jag pladask och har sedan dess blivit kvar. Och när surjämte möter hälsing kan inget annat än ljuv musik uppstå. Återigen en korsväg, likasinnad, samma värderingar och ideologi om vad som är viktigt att prioritera här i livet. Och i mångt och mycket har vi satt det på pränt också. Om än varken samtidigt, eller på samma sätt, men i samma syfte - att förmedla egna och andras upplevelser, händelser och skeenden i livets berg-och-dalbana...

På ökenlandsterrassen avnjuter jag ett av Monicas litterära verk - "Åsneboken, historien om åsnan Bimbo i Raf-Raf", utgiven på B4PRESS Göteborg 2009. Nästa åsna som korsar min väg kommer jag att se med helt nya ögon. Och nästa gång du ser en Volvo 740 eller 760 på vägarna, då vet du att det är Monicas konstnär som är pappa till den designen...

À droite, à gauche

Under många år har jag studsat fram och tillbaka mellan Sverige och Tunisien, och så smått börjat lära mig skriva och sätta ihop de arabiska bokstäverna till ord. Kul eftersom det i mångt och mycket liknar stenografi som jag var en fena på i ett av mina förra liv. Det kommer jag inte bli i detta...

Man skriver bokstäver, ord, meningar och läser dem från höger till vänster. Finns säkert någon logik i varför. Men den har mina hjärnceller lite svårt att greppa, varvid Hamma gör ett sista försök att få mig att förstå, tar en penna och skriver siffrorna 53;

"- Look, what do you see? "

"- 53"
"Bravo! Okey, and now. What do you see?

(han skriver 35)

"- 35"

"Bravo! Okey, so..??
"So, so what?"

"Annika, is 53 same as 35?

"Nope. 53 is more than 35!"

"...."

"...."

Det sägs att vi som har så kallat fotografiskt minne använder höger hjärnhalva mer än den vänstra. Den mer kreerande delen än den logiska. Likväl som det finns grader i helvetet finns grader av fotografiskt minne. Om det är därför jag har lättare att förstå innebörden av ovanstående seriestrip låter jag vara osagt. Men kul är den...

Så vidare värst kul kanske det inte var 1789. Under revolutionen i Frankrike där uttrycket a droite a gauche (höger och vänster) fick en speciell innebörd som än idag är aktuell. Inom politik krävs allas respektive hjärnhalvor. Även här i Tunisien 2011. Åtskilliga frågar mig "Vad är politik?"...hur jag från ett demokratiskt land där offentlig insyn, mänskliga rättigheter, press och yttrandefrihet är en naturlig del av vardagen, skulle göra i deras ställe när det är dags att gå till val senare i sommar.

Svaret är inte enkelt. Det råder en djungel av höger och vänster. Och vad som finns däremellan har hittills inte utkristalliserats. Lura hjärnhalvor kan man göra, även politiker. Men politiker som luras blir sällan långvariga vare sig i Tunisien, eller i Sverige...

Sagt och skrivet från vänster till höger och just idag är jag extra stolt som Hälsing över detta http://helahalsingland.se/ljusdal/1.2904650-ljusdalspolitiker-bland-de-modiga

Souk, suckar och sockor

Tog med mig Majblomman till fredagsmarknaden i Hammam Sousse. Ett ökenmys som heter duga när kommersen är i full gång. Nytt och begagnat i en välorganiserad röra till priser som får en att sucka högt av glädje bland travar av frukt- och grönt, prylar och pinaler. Ett par sköna billiga skor var målet för dagen...

Tre timmar och tretton varv senare avnjuts ett par Saint Tropez på min terrass och medan solen går ned konstaterar vi att;

skor blev det inga men upplevelser många

sockor är klara och parabolträdgård ska påbörjas

morötter och kuliga tygpåsar kan man aldrig ha för många av

glada grodor behövs att pussas på när man minst anar

det som ser ut som dill inte alltid är det

Medina, murbruk och möjligheter

En medina är en mini-stad i staden, en muromsluten trygg värld där allt du kan tänkas behöva för leasure and pleasure finns tillgängligt på gångavstånd. För vissa är det ett sätt att leva, för somliga att överleva. En som inte gjort det sedan mitt förra besök, har lämnat efter sig både problem och möjligheter för de efterlevande. Med hans bortgång blev påpassliga något rikare, och mini-staden en turistattraktion fattigare...

Kliver omkring i högar av murbruk med nybyggare och arkitekt. Individualisters drömmars problem medlas till en massa av möjligheter med målsättningen att i slutänden bli så optimalt cosy och praktiskt som möjligt under givna ekonomiska ramar. Om än att de nog kommer att tänjas på såväl bredd och höjd i materia och material...

Konkreta beslut tas och medan betongen torkar njuter vi av solnedgång och sista böneutropet från minareterna. Lagom till middagen anländer ett yngre garde vars drömmar bokstavligt stavas Europa - "Paradiset"- frihet, jobb, pengar. Som om inget vore nytt under ökensolen men de senaste dagarna har en strimma hopp getts till de tusen och åter tusentals som jobbar inom fosfastindustrin nere i Gafsa - nya investeringar och produktionsenheter sägs i press vara på g. Summan av den utlovade kardemumman blir "-Det har direktörerna i Sfax sagt så länge. Vi tror det först när vi ser det på plats"...

Resten av kvällen ägnas åt en BBC World News dokumentär om typ alla dessa män och deras indoktrinerade söner och sen dividerar män och kvinna om hur pass "Ghadaffi Farwell Party" ligger till på Betson. Får manligt följe hem i mörka gränder till väntande taxi. "-Madama, när kommer alla dina vänner...vi behöver er...för de kommer väl tillbaka...de måste de göra. Det har de ju lovat"...

Cousbook

Tunisier är ett folk fylld av humor, något jag aldrig betvivlat men inte förrän nu när Ben Ali är gone with the wind of Jasmin revolution, inser jag de facto deras bubblande känsla inombords för hur kan de släppa loss ordentligt. Vilket de gör med råge. Om allt. I bilen på väg hem till hembyn sätter Mohamed in en kassett med Tunisiens svar på Bosse Parnevik - Hedi Waled Balah. Hans imitation av Ben Alis röst är outstanding. Hans fejkade telefondialog mellan Ben Ali och Saddam Hussein ang rysk vodka, är obetalbar. Alla fnissar hysteriskt...

Vi färdas genom ett landskap som aldrig varit så grönt och frodigt som just i år. Om det är av slump, ödet eller vädrets makter sia ännu de lärde lokalt. Att tro kan försätta berg må så vara men inbillning är det inte. Något eller Någon har efter 23 år gjort det ovanligt frodigt här på slättlandet vid foten av ett av landets högsta berg. Luften är hög, ren och klar. Vi kaffepausar, kliver omkring i grönskan av väldoftande kamomill, lavendel och oregano...

Väl framme vid "Route de Cactus" möter släktingarna upp med glada tillrop och otaliga kindpussar. Fakeri tröttnar snabbt på "halledudanimejvastordublivit", tar min hand i sin och vi drar iväg för att hälsa på gårdens alla två- och fyrbenta djur. Behöver väl knappast berätta att antalet reducerades en smula under helgen...

Efter några timmars rundtur till fots bland tistlar och törnen, har kunskapen om och ordförrådet av vilka vilda växter som är ätbara utökats. Mycket tack vare Maroen och Sonjas Dotter, som går i 9:e klass och till skillnad från resten av kusinhögen, kan konversera någorlunda på franska. Hon lägger av ett rungande garv när jag först berättar om hur alla i alla länder följt revolutionen på distans, och därefter föreslår att vi kan adda varandra på Fejan. "- Madame Anníka - inget nät i skolan heller, här kör vi bara med "Cousbook" - couscous... till frukost, lunch, mellanmål och kvällsmat...

Långa härliga dagars färd övergick i sena fullmånenätter invid puttrande grytor och pysande tekannor. Vaknar en aningen mentalt mörbultad av att Grand Berber-Mama sätter en deg bredvid min huvudkudde. Brödbak, slakt och ogräsrensning i bönland, varvas med skattjakt med barnaskaran ute på kaktusfält och i olivlund, där jag har ett alldeles eget vårdträd...

Mer än så här varken får eller behöver ni veta. Resten är privat. End of story.

Ruta och ränder

Efter gårdagens flera timmar långt och mycket givande samtal med ytterligare en likasinnad, tog jag en rask promenad och mötte Olivlunden och Finskan på vägen. Beslut togs om fika framgent. Betade av mailen där ett från min Cybersysters systrar i Tomatland fick mig att dra rejält på smilbanden - kitos!!. Knallade över till Kejsarpalatset för att avhandla diverse planer och planering. Konstaterar att somliga är tillbaka på ruta ett och ger dom en välment push framåt för ett innehållsrikare liv. Kväll övergick i sen natt och tog en välbehövlig sovmorgon. Gnuggade bort sömntutorna och upptäckte solen. Vecklade ut benhögen, tog med kaffet ut på terrassen och sjönk ner i solstolen. Underbart blev väldigt kort. "-Vart är du? Kom NU!".

Hade förträngt att det var idag jag lovat att hjälpa Lollan med flytt av lite småsaker till både mitt och andras pörten. Det bar snabbt iväg med anlitat Izuzu-flak. Väl framme var det bara att ise att "små" även innebar stort. Och tungt. Efter två timmars kånkande landade jag en smula utmattad hos Madrassfolket där massa bus med glada små barn tog vid. Taxichauffören som får äran att tjäna några flus, rynkar demonstrativt på näsan när jag kliver in. Odören som sprider sig i bilen är omissigenkänlig. Jag tittar förvånat på honom och han desto mer intensivt på mig. Fattar nada förrän jag fäller ner sminkspegeln på solskyddet - cous-cous i håret, ok so what? Vrider spegeln, och möts av fartränder med barnbajs på axeln...