VVPP

Tar en fikapaus mellan tvätt och städ. Ströläser rubrikerna i dagens blaska och konstaterar att inget är nytt under solen som i skrivande stund vilar bakom ett grått heltäckande täcke. Folk klagar på politiker, blir sjuka av arbetslöshet, oroar sig för höga priser på mat, energi och sina barns framtid. De lider med folket i Syrien, tittar på fotboll, har mobiler och kan precis som oss betala räkningar via den, och hoppas att turisterna ska återvända inom kort. Och de som väljer att göra det går ett fantastiskt, vänligt, spännande, upplevelserikt, färggrannt och blomsterrikt land till mötes....

Hibiskusen med de stora gula blommorna tycks göra allt för att jag ska få se dess skönhet varje dag innan hemfärd. Jäpp, det börjar så smått bli dags att räkna ned och som vanligt bär det emot. Men är i vanlig ordning oerhört tacksam för allt jag fått uppleva denna gång tillsammans med likasinnade. Det kollektiva toabesöket i Oudhna icke att förglömma. Att lämna Fläckis med barnaskaran Åraange, Tailor, Svansen och Gråben åt sitt öde känns i hjärteroten. Å andra sidan vet jag att de kommer att klara sig, mat och vatten finns i var gatuhörna....

Promenaden uppe på berget i hembyn med Fakeris farbror gav en rejäl mersmak av att utforska landets alla höjdpunkter. Känslan att trampa omkring i de gamla ruinerna av den franske generalens boningshus på bergssluttningen var obeskrivbar. Undrar vad han tänkte där han gick omkring och förmodligen liksom jag, plockade vild rosmarin, hejade på gigantiskt stora gräshoppor, lyfte på stenar för att titta på pyttesmå skorpioner, rostade kottar över öppen eld för att sedan pilla ut och äta kottfrön som snacks, och drack av det friska källvattnet...

Måhända på hur vackert, rent och fint det var. Idag, i runda slängar styft hundra år senare och vid foten av berget, kämpar Fakeris familj för sin överlevnad. Det myckna regnandet - och snö - som fallit under vintern nådde aldrig riktigt ända fram hit. Gårdens olivodling saknar konstbevattning. Någon bankkredit till bevattningspump är bara att glömma för den ålderstigna Grand Berber Papa. Jo, jag har fått frågan ...och också gjort ett antal tankevurpor...bl.a. om att dra igång gårdsturism sas modell "very basic rual natural living"...

Efterfrågan finns och skulle med rätt enkla medel kunna köra igång direkt tillsammans med Fakeris farbror som har lång och gedigen erfarenhet från jobb inom turismen i Madhia. Han är språkkunnig, berest och vet vad skillnaden på dåligt och gott värdskap kan innebära. Men ett hinder för denna och andra liknande satsningar ute på landsbygden kan stavas sopor. I enorma mängder, överallt. Lägg därtill katter, i mängder överallt. Få och öppna överfyllda sopkärl och massor av katter och en befolkning utan tillgång till kommunal sophämtning/sopkärl och bilden måhända klarnar....

Detta är enligt mitt synsätt värre problematik än diverse annat som pågår i det här landet. Börja sluta använda plastpåsar - VVPP - Våga Vägra Plastpåsar! Gör fler medvetna hållbara konsumtionsval, var rädd om denna vackra natur. Och parallellt från högre nivå där de ekonomiska resurserna finns - ta sopfrågan på allvar. Sök och ta hjälp ifrån länder med kunskap inom området. Om man har en vilja att hålla rent, visa den då! För miljön och kommande generationer. Inte för guds skull men det är hög tid att skifta fokus - från religionsfrågan till den miljökatastrof som uppdagats i kuststaden där industrin släpper ut förorenat vatten i Medelhavet. NU!

Hamma har många gånger förut tittat på bilder från Sverige, våra Hälsingegårdar, min hemby Light Valley omgärdad av Blue River Ljusnan och Chott Kyrk. Sedan flera år tillbaka har han ökat sin insikt om att Europa inte är det paradis som många utvandrade tunisier försökt utmåla det till. Han varken vill eller kommer att emigrera men skulle gärna åka på besök. "Det ser så otroligt fint och rent ut hos er". Och jag kan ju bara hålla med. Det är så mycket jag tycker om i detta Nordafrikanska land. Inte så mycket jag saknar faktiskt. Skulle i så fall vara doften av liljekonvalj och syren. Och en fungerande renhållningsapparat....

Sedan en tid tillbaka pågår en "Håll Tunisien Rent" kampanj. Jag försöker dra mitt strå till stacken så gått det går med spridande av informationen. Även att föregå med gott exempel. Kommer fortsättningsvis hjälpa till på stranden med att plocka skräp. Och att gå iväg med soppåsen till närmaste sopcontainer istället för att lägga den utanför porten, ser jag som en självklarhet.