Har varit hem till ökenland en sväng. Och det med besked. När vårvindar friska (läs kraftiga orkanbyar och piskande regn från sidan) kastade ner planen till backen från den svarta himlen, trodde Camelia att hennes sista stund var kommen. Men en surviver som hon är lär det nog inte dröja förrän väskan packas igen. Ett par regniga kalla dagar byttes snabbt till het värmande vårsol. Färska jordgubbar, kronärtsskockor och mullbär samsades med aloush, trilja och medhavd gravlax. Guidade ett gäng tillresta golfbekanta hemifrån på en shoppingrunda söderöver vilket genererade i mer prylar, begagnade prylar som till största sannolikhet kommer att hamna innanför medinamurarna vad det lider. Recyling när det är som bäst...
1 kommentar:
Konstiga landningar har jag varit med om. När vi skulle landa i Port Elisabeth, kallas The Windy City, i Sydafrika höll vi på att doppa ena vingen i landningsbanan, när vi tog mark. Den iskalla flygvärdinnan sa: Hope you survived the landing. Tur att man inte är skraj! Kram
Skicka en kommentar