Överst i posthögen ligger senaste pensionsrapporten från KPA. Inte så värst uppmuntrande läsning. Fastnar på ordet Efterlevandepension = den dagen kvinna lägger näsan i vädret åker kvarvarande smulor in i den allmänna potten. Till helt andra behövande än de jag själv önskar. Läser vidare och fastnar på ordet Återbetalningsskydd. Då ringer mobilen...
Displayen skvallrar om att det är dags för "familjerådet" - en minuts snabbcheck varje vecka om varats tillstånd på respektive sida om den blå pölen...
"-Hej hej Annnniiiiiiiiiiiiiiiiii...bra..please....baj baj puss hej"
Fakeri bubblar av skratt i sin iver att kunna prata utländska. Pappa tar över luren, tackar för tvättmaskinen - ett resultat av tankesmedja på terrass med likasinnad. Visserligen halvautomatisk men i skick som ny och guld värd för mamma som vanligtvis sitter på golvet och handtvättar i balja med en olivtvål. Stor som ett smörpaket.
Fakeri bubblar av skratt i sin iver att kunna prata utländska. Pappa tar över luren, tackar för tvättmaskinen - ett resultat av tankesmedja på terrass med likasinnad. Visserligen halvautomatisk men i skick som ny och guld värd för mamma som vanligtvis sitter på golvet och handtvättar i balja med en olivtvål. Stor som ett smörpaket.
"- Hej DIN son är utan pengar!. Dåligt med jobb, ingen dricks."
"- Hej sorry, Anniiiiiiiiiiii inget jobb, inga pengar."
"- Hej inget jobb? Sälj allt! Flytta hit bo tillsammans, när VI utan pengar DU åka jobba Norge!
"- Hej sorry, Anniiiiiiiiiiii inget jobb, inga pengar."
"- Hej inget jobb? Sälj allt! Flytta hit bo tillsammans, när VI utan pengar DU åka jobba Norge!
" -Hej puss baj baj"
Tanken lockar. I ökenland börjar allt bli smått möjligt. Ett alternativ så gott som något men nuvarande emigrationsregler är inte uppmuntrande läsning. Ej heller det om SINK-skatt. Och slutresultatet av den "Arabiska våren" har vi inte sett ännu. Och när det kommer måhända orken trutit och bara smulor kvar av möjligheter att ta sig över den blå pölen...
Slår av telefonen och går in på fejan. Har mycket att läsa ikapp pga mycket hembygdsfrånvaro det senaste året. Slänger in en önskan hos lokalradion och får den uppfylld. (Tack Janne Geson!). Under tonerna av Brusa lilla å med Janne Schaffer tar jag del av, och är en del i, andra tankesmedjor. Något har hänt i vårt lilla samhälle...
(klicka och lyssna... http://www.youtube.com/watch?v=ZZ7VbnZ5nqc )
Tack vare likasinnade lokalt ser det faktiskt ut som om kommunens slitna slogan börjar bli verklighet. Jag ler och bubblar av skratt. Inom överskådlig framtid behöver inte Märta och Ture ropa tvärs över sjön. Med samsyn, samförstånd och kreativa drivkrafter kan de sammanstråla på vattnet. Över en natt har det som är beläget på alla sidor om alla vatten, ökat rejält i värde. Möjligt är att Fakeri väljer att sälja, och att det då finns andra former av gränsöverskridande återbetalningar till de han själv önskar. Baj baj puss hej...
